Huvudmännen är inte mogna ansvaret för skolan, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon. När de får kritik av Skolinspektionen känns de ofta inte vid konsekvenser av sina politiska beslut, utan puffar ansvaret ner på rektorerna.

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Det nuvarande skolmarknadssystemet har gått i en segregerande riktning och distansundervisningen för elever i behov av särskilt stöd riskerar att förstärka denna utveckling ytterligare, skriver Jessica Eng, universitetsadjunkt vid Malmö universitet.

Lärarstudenter blir mer digitalt kreativa och har bättre förutsättningar för att använda digital teknik i sitt pedagogiska arbete. Därför genomför Swedish Edtest tester på förskollärarutbildningen tillsammans med Högskolan i Halmstad, Region Halland och flera edtechbolag. Nu finns erfarenheterna samlade i en handbok.

Överskattar vi olika skolaktörers förmåga att skapa ökad likvärdighet genom lagar och policybeslut? Det skriver Anette Jahnke, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och projektledare vid forskningsinstitutet Ifous.

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra. "Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter", säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. "Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt", säger språkforskaren Helena Reierstam

Segregationsprocessen är till stor del orsakad av den snabba tillväxten av koncernskolor som Internationella Engelska skolan, menar Sten Svensson, fristående skoldebattör, medlem av Nätverket för en likvärdig skola.

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.

Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området.

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.