Denne artikel undersøger, hvordan en designbaseret forskningsintervention kan styrke pigers self-efficacy i digitale og teknologiske kompetencer i en skole- og fritidskontekst (SFO ). (pdf)

Syftet med studien är att exemplifiera och diskutera hur fritidspedagogisk undervisning kan designas för att präglas av valfrihet och meningsfullhet samtidigt som undervisningen genomförs med en systematik och lärarstyrning. Studien centreras runt en nyfikenhet på vad som händer när fritidspedagogisk undervisning designas för att fokusera på de sociala dimensioner som traditionellt har beskrivits som fritidshemmets kärna. (pdf)

Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om hur elevers intressen hanteras i undervisningen i fritidshemmet. Studien utgår från ett spänningsfält som tidigare forskning har identifierat, mellan målstyrd och intressebaserad undervisning. (pdf)

Denna artikel riktar sökljuset mot denna forskningslucka genom att analysera rita-och-berätta-samtal med 60 elever samt gruppintervjuer med personal i fem fritidshem. Syftet med artikeln är att bidra med insikter om elevers och personals uppfatt-ningar om undervisning och lärande, med fokus på elevernas och personalens beskrivningar samt likheter och skillnader i deras uppfattningar. (pdf)

School-age educare as an insurance institution: The caregiver’s perspective on the organisation. How do caregivers speak about school-age educare in Sweden today? While their voices are seldom given space in either the media or research, this study reveals knowledge of caregivers regarding the purpose and societal function of school-age educare. (pdf) 

På fritidshem där de flesta elever har olika etniska bakgrunder fungerar det sociala samspelet väl, trots att barnen har flera olika modersmål. Men barn med helsvensk bakgrund hamnar ofta utanför, visar en ny studie.

Lärare i fritidshem ska balansera läroplanens krav på undervisning med elevers behov av vila och rekreation, och undervisningen ska även komplettera skolan. Forskaren Björn Haglund ser många utmaningar för lärare på fritidshem.

Vilka utmaningar har lärare och annan personal på fritidshem när de ska bedriva ämnesundervisning och ta tillvara elevernas intressen? Samtidigt är närvaron frivillig och fritids ska även erbjuda en meningsfull tid utanför skolans undervisning. (webb-radio).

Fritidshem och fritidsklubbar kan spela en viktig roll för att barn på mellanstadiet ska få en trygg uppväxt och klara skolan bättre. Men de flesta elever lämnar fritidshemmet efter lågstadiets slut. "10–12-åringarna är en bortglömd grupp, vi vet alldeles för lite om vad de vill", säger forskaren Helene Elvstrand.

Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer: "Att barn får röra på sig tillsammans är också ett viktigt socialpedagogiskt mål".

Syftet med artikeln är att studera samtida utbildningspolitiska iscensättningar av lek i styr- och policydokument för institutionaliserad fritidsverksamhet (IFV) i Sverige, Finland, Island, Norge och Australien. Teoretiskt tar studien avstamp i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv tillsammans med inspiration från en språknära diskursanalytisk ansats. (pdf)

Studien undersøker hvordan lek og læring fremstilles i nasjonale styringsdokumenter for den norske skolefritidsordningen (SFO) i perioden 1993–2023. (pdf)