An international review of research on textbooks and related materials including a specific focus on Sweden. (pdf)

Rektorn Cecilia Larsson Ståhl upptäckte ett återkommande mönster på Rosengårdsskolan. Vart tredje år, ett antal år tillbaka i tiden, presterade pojkarna i åk 6 bättre än flickorna. Övriga år presterar alltid flickorna bättre. Det visade sig finnas en gemensam nämnare: eleverna hade haft samma lärare.

Pojkarna har sämre resultat än flickorna i alla ämnen utom idrott och hälsa i Malmös kommunala grundskolor. Hur kan vi arbeta förebyggande inom skolan? Forskningen visar till exempel att pojkar får fler stängda frågor, medan flickor får mer öppna frågor som uppmuntrar till utvecklande samtal.

Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå.

Boken har mycket att ge. Bland annat en gedigen bakgrund till varför pojkar halkar efter och när de gör det. Författarna har gedigen erfarenhet från olika roller i skolan och som forskare. Specialpedagog, grundskollärare, gymnasielärare, rektor och professor är några av de områden de tillsammans täcker in, skriver Torbjörn Hanö i en recension av boken…

De senaste åren har det kommit flera rapporter om att pojkar halkar efter i skolan. Men vad beror det på och vad kan skolor göra åt det? På LBS Kreativa Gymnasiet i Halmstad driver man ett flerårigt projekt för att öka elevernas inlärning och genomsnittliga betygspoäng, med ett särskilt fokus på hur pojkarnas resultat kan…

A new study of YouScience aptitude assessments completed by 116,372 female high school juniors and seniors across the nation shows that female students had 10 times more aptitude than interest in careers in architecture and engineering, and nearly four times more aptitude than interest for careers in computers and mathematics.

På specialskolorna har integreringen av programmering i matematik, teknik och samhällskunskap gett flera positiva effekter.

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Elevresultaten ökade med matematiklyftet – utom i gruppen med socioekonomiskt svaga förutsättningar. Samtidigt visar forskning varför flickor väljer bort matematiken.

I skolan presterar flickor i allmänhet bättre än pojkar i matematik. Ändå väljer de sällan utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik. Är flickors "relativa förmåga" förklaringen?