Hur går man ifrån en likabehandlingsplan som bara är en bunte papper till att arbeta aktivt med likabehandling med högt elevdeltagande? Rosengårdsskolan svar är certifiering och visualisering. "Eleverna ska veta vad vi pratar om. Vi måste hela tiden ställa frågan “Vad kan vi göra bättre?” för att få resultat", säger Ammy Mody, kurator på Rosengårdsskolan…

Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Det riskerar att leda till en minskad förståelse för natur och miljö. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar en avhandling vid Göteborgs…

Maria Simbotin, lågstadielärare på Lindängeskolan, svarar på “Skicka vidare”-frågorna från Alexander Tandefelt. "I ett klassrum med elever som befinner sig på olika kunskapsnivåer och med olika förutsättningar. Hur tänker du kring anpassningar för att stimulera och utveckla alla dina elever?"

När fokus ligger på mätbar kunskap och individuell prestation kommer bildämnet i kläm. Det gör att den traditionella synen på bildberättande, och val av material, reproduceras av både lärare och elever, visar forskning vid Umeå universitet.

Alexander Tandefelt, förstelärare på Lindängeskolan, svarar på “Skicka vidare”-frågorna från Alisa Fast. "Alex, vad brinner du för i din profession och i skapandet med de yngre eleverna?"

Krav på mätbar kunskap och ett ökat fokus på betyg och individuell prestation i skolan försvårar arbetet med bildämnets långsiktiga mål. Detta framkommer i en ny avhandling av Frida Marklund vid Umeå universitet.

Barn med erfarenhet av samhällsvård klarar sig sämre som vuxna i jämförelse med andra jämnåriga barn. Förbättringar av dessa barns utbildningsutfall kan vara en möjlig väg för att också förbättra deras framtida utveckling, en väg som tidigare till stor del har förbisetts. Det visar Hilma Forsmans avhandling.

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Det här med att träna på bokstäver och bokstavsljud känns som en laddad fråga på olika sätt. När ska vi bedriva den undervisningen? I förskoleklass? I ettan eller i både förskoleklass och i ettan? Hur ska undervisningen gå till? Frågan kan ibland bli laddad att diskutera och jag har funderat på den länge.

Margareta Laumann, matematikutvecklare och förstelärare i matematik på Frölundaskolan, bloggar om hur vi kan undervisa så att eleverna får använda sin egen förmåga att tänka. Om läraren litar på elevernas tänkande stärks deras självförtroende och de blir mer ”matematiska”. Exemplet är hämtat från en lektion om area och omkrets i en högstadieklass.