Vilka fördelar och nackdelar finns det med att läsa skönlitterära texter för elever som studerar gymnasieämnena biologi och naturkunskap? Denna undervisningsmetod diskuterar Roland Jakobsson i sin artikel.

Den här artikeln handlar om datorspelens pedagogik: Hur är den uppbyggd, vilka pedagogiska principer bygger den på och går det att överföra den till skolmiljöer? Finns det en pedagogisk innovation i spelen som i överförd mening skulle kunna få unga att sitta med sin matematikläxa i timmar varje dag?

Det går att läsa om ledarskap, men att utöva ledarskap måste tränas i praktiken. I en artikel om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) diskuterar och problematiserar artikelförfattarna hur lärarstudenters ledarskap kommer till uttryck och vad som påverkar möjligheterna att kunna utveckla ledarskap.

Elever får sällan vara med och påverka hur den egna skol- eller fritidsmiljön utformas. Samtidigt har den fysiska miljön stor betydelse för lärandet. I sin artikel skriver Margareta Herrman och Lena Nilsson om hur dialogplanering för projektering av utemiljön vid en F-9-skola kan öka elevernas delaktighet.

I diskussionen om skärningspunkten mellan kvalitet och bedömning aktualiseras en viktig fråga - den om hur bedömning eftersträvar att stödja kvaliteten på utbildning, skriver Barbara Crossouard i en artikel som bland annat tar upp formativ bedömning i den skotska grundskolan.

Vilken bild av skolarbete får vi om vi tittar närmare på de aktiviteter som genomförs varje dag i klassrummet - och funderar på vad elever och lärare gör och säger om dem? Det undersöker Kerstin Bergqvist i artikeln "Eget arbete i grundskolan".