Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunikationen kan se ut under gruppaktiviteter i anpassade grundskolor, det som tidigare kallades för grundsärskolan och som består av klasser för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Resultatrapport av en studie genomförd bland lärare undervisande i geografi i årskurserna 4-9. (pdf)

Så länge geografiämnet har så många outbildade lärare utnyttjas inte alla de tekniska möjligheter som kan användas i undervisningen, visar en ny studie. "Eleverna får inte de geografiska kunskaper de behöver för att förstå sin omvärld", säger forskaren Hans Olof Gottfridsson.

This article investigates the legal regulation of distance education as a supportive measure in primary schools.

De digitala resurserna finns i skolan, men hur använder vi dem och varför? Anna-Lena Godhe är gymnasieläraren som blev forskare – nu har hon följt lärare och pedagoger i Malmö och observerat hur de använder digitala resurser och vilka konsekvenser det får för undervisningen.

Såväl skola, förskola och högre utbildning underställs krav på effektivitet genom både aktiva nedskärningar och tysta neddragningar, skriver forskaren Alma Memišević.

En undersökning från Umeå universitet visar att en majoritet av ungdomar i nian har prövat energidryck redan i 12-årsåldern, trots den rekommenderade åldersgränsen på 15 år. Enligt skolläkaren Kalle Maripuu kan det ha många negativa effekter.

Mät mobbning på rätt sätt. Annars riskerar skolan att kraftigt underskatta förekomsten av den. Det visar en studie av Björn Sjögren, universitetslektor och forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.

AI-verktyg som ChatGPT är mest populära hos skolelever som har svårigheter med koncentration och uppmärksamhet. Detta enligt två nya studier från Lunds universitet där totalt 750 tonåringar från högstadie- och gymnasieskolor i södra Sverige ingått.

Varför blir så många elever inte behöriga till gymnasiet? Varför presterar så få på hög nivå i matematik? Hur reformerar man ett skolsystem för bättre kunskapsresultat? Näringslivets skolforum bjuder på svensk och internationell expertis i rasande tempo. (webb-tv)

Kan elever prestera och må bättre av att börja skolan en timme senare? Den frågan ska nu undersökas i ett nytt forskningsprojekt, där en högstadieskola i Vaxholm ingår. Sömnforskaren Malin Jakobsson leder projektet som drar igång nästa vecka.