Att öva främmande språk med en digital, människoliknande karaktär i en realistisk situation är en ganska outforskad teknik i svensk skola. I en ny studie från Göteborgs universitet har högstadieelever fått pröva tekniken som visade sig vara uppskattad av både elever och lärare.

Denna forskningsutblick belyser samband mellan funktionsnedsättning, skolprestationskrav, tilltro till sin egen förmåga och psykosomatiska besvär bland svenska grundskoleelever.

I en jämförelse av två årskullar i grundskolan ger den senare gruppen uttryck för ett lägre välmående. Samma studie visar att känslan av att hänga med i undervisningen är en viktigare framgångsfaktor än den faktiska förmågan att lösa problem. 

Barn mår bra av att tidigt börja läsa för nöjes skull. Men hur bra? En brittisk studie visar att effekterna är större än man kunnat tro. "Vi blev överraskade av att se hur mycket deras hjärnor utvecklades och hur mycket bättre deras studieresultat blev", säger professor Barbara Sahakian.

Här ger vi ett förslag på en lektion där du som lärare använder muntligt berättande för att inspirera och utveckla elevernas skrivande. Upplägget är skapat av läraren Karl Rylander och riktar sig främst till elever i årskurs 3. Under lektionen får klassen skriva inledningar på berättande texter som de sedan arbetar vidare med under kommande…

Övervikt ökar bland tonåringar, men allt färre av dem uppfattar sig som överviktiga, enligt en ny internationell studie. Resultaten kan enligt forskarna tyda på en minskad risk för ohälsosamma viktminskningar, men även att överviktiga ungdomar riskerar att göra fler ohälsosamma livsstilsval.

Ny forskning visar att det inte är tillgången till naturen som är orsaken till att barn inte går ut i skog och mark. Naturen används inte, även om den är precis runt hörnet. Det säger forskaren Theresa Schilhab vid Aarhus Universitet i Danmark.

Vilken roll spelar information och förebilder vid utbildningsval? Kan förebilder inom teknik och naturvetenskap ändra på könsstereotypa uppfattningar? Just nu samlar professorn Thomas Åstebro och hans forskarteam in data om just detta på Malmös skolor.

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Skolan är i dag så detaljstyrd att det finns lite utrymme för kreativitet, till och med i de estetiska ämnena. Det anser Eva Hoff, docent vid Lunds universitet, som forskar om kreativitetens villkor i skolans värld.