Det har blivit dags att summera det gångna SOS-debattåret 2019 i form av en lista över de 10 mest lästa artiklarna.

Flera småländska orter har ett stort behov av lärare. Det är anledningen till att Linköpings universitet nu startar ett nytt grundlärarprogram i Västervik, med inriktning mot arbete i fritidshem. Tanken är att studenterna ska gå direkt ut i arbete.

Varje år sedan 2005 har resultat från utbildningsvetenskaplig forskning sammanfattats inom ramen för Resultatdialog. Samtliga projekt har finansierats av Vetenskapsrådet. De 28 projekt som presenteras i Resultatdialog 2019 involverar runt 120 forskare från ett 20-tal lärosäten. Tillsammans visar de den stora spännvidden inom utbildningsvetenskap.

I Poddagogen #2 intervjuas forskaren Per Nordén om sin avhandling "Regnbågsungar. Familj, utbildning, fritid". Samtalet handlar om regnbågsungar, samt de problem, sociala konflikter och maktrelationer som de upplever.  

Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass och dessutom finns regionala skillnader. Det visar en ny avhandling i utbildningssociologi från Uppsala universitet. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk.

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Inför FN:s klimatkonferens i Madrid hålls ”Skolstrejk för klimatet” samt globala manifestationer i regi av klimatrörelsen ”Fridays for future”. En studie vid Jönköping University visar att svenska lärare är splittrade i synen på om elever ska ges ledigt eller ej för klimatstrejkandet.

Ny forskning från Umeå universitet visar att mångkulturella skolor minskar ungdomarnas fördomar och skyddar dem från påverkan av föräldrarnas potentiella fördomar.

I idrott och hälsa upplever högstadieungdomar med funktionsnedsättning att de har lägre tillit till sin kompetens och sämre förutsättningar att delta än klasskamraterna. Karin Bertills, lärarutbildare och doktorand inom handikappvetenskap, har forskat i ämnet.

Tre forskare om val, hinder och möjligheter i grund- och gymnasieskolan.

I Swedish Economic Forum Report 2019 Entreprenörskapsutbildning - Går det att lära ut entreprenörskap finner författarna stöd för att entreprenörskapsutbildningar i grundskola och gymnasium ger positiva effekter, till exempel i form av Ung Företagsamhet. Att det fungerar på högre nivåer kan inte styrkas. (pdf)

I årets Swedish Economic Forum Report analyserar svenska och utländska forskare entreprenörskapsutbildning och finner att det går att lära ut entreprenörskap, åtminstone i yngre år.