Der skal både være mere fokus på lærernes vilkår og stilles højere krav til, hvem der er lærere. Det viser en ny ph.d.-afhandling "Lærerens relationskompetence".

Kritiken av grundskolans kunskapssyn och arbetsformer går tillbaka till 1970-talet och riktar sig i grunden mot den sammanhållna grundskolan, skriver Sten Svensson.

Snart är det valår, vilket brukar betyda ett ökat fokus på skolan. Handlar verkligen diskussionen om skolan om dem som skolan är till för – eleverna? Karin Berg argumenterar för att debatten måste skifta fokus från lärare till elever.

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Har din skola en hög andel flickor? Grattis, pojkar! Det vinner ni mycket på. Ny forskning visar nämligen att pojkar presterar bättre om skolan de går i har en hög andel flickor.

Ungdomar med lägre skolbetyg än sina jämnåriga kamrater löper ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att denna risk följer med ända upp i medelåldern. Studien publiceras i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

Varför är det mer angeläget och accepterat att jobba tvärvetenskapligt med estetiska lärprocesser och naturvetenskapliga ämnen för yngre barns lärande i skolans tidigare år än med äldre elever? Tillsammans med forskarkollegor har Fredrik Jeppsson visat hur våra sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar.

Inger Enkvists studie av skolreformerna åren 1962–1985 saknar en egentlig metodgenomgång, och man får intrycket av att Enkvist valt ut den litteratur som stärker hennes tes. Det skriver Johanna Ringarp, fil. dr i historia.

På grundskolan har programmering införts som ett inslag i ämnena samhällskunskap, matematik och teknik. Alla gymnasieelever som går ett nationellt program ska kunna läsa programmering. Sollentuna är ett exempel på hur man kan göra för att komma igång.