Hållbar utveckling som till sin natur är tvärvetenskapligt kan ha svårt att hitta sin plats i en skolform där det ofta är täta skott mellan ämnena. Forskare tipsar om hur man börjar.

Svenskan behöver inte bli lidande av ämnesundervisning på engelska. Tvärtom. Men för att effekterna ska bli positiva krävs kunskap och lyhördhet hos lärarna, visar ny forskning.

I en nyligen publicerad studie från Linköpings universitet, framkommer att majoriteten elever i behov av stöd i gymnasieskolan, anser att deras behov av anpassningar i skolan inte blir tillräckligt tillgodosedda.

Sissela Nutley är doktor i kognitiv neurovetenskap och aktuell med boken Distraherad: Hjärnan, skärmen och krafterna.

För femte året i rad får gymnasielever en exklusiv heldag med stamcellsforskare på Lunds universitet.

Det har larmats om att barn och unga kan utveckla ett beroende av sina smarta mobiler och drabbas av något som kallas "popcornhjärna". Det ifrågasätts nu av flera forskare.

Ta del av framgångsfaktorer för huvudman för att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

Vad säger erfarenheterna kring att låta elever på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha integrerad undervisning så kallad samläsning? Och vilka förutsättningar behövs för att samläsning ska nå framgång? En spännande tematräff om samläsning på Specialpedagogiska skolmyndigheten i Stockholm diskuterade just detta tidigare i veckan.

Den gymnasieförberedande kurs som alla nyanlända ungdomar utan gymnasiebehörighet erbjuds, går inte att genomföra i praktiken. Lärare saknar förutsättningar att lära ut det som står i kursplanen. "Kursplanen är orealistiskt skriven utifrån hur verkligheten ser ut i skolan", säger Christina Odenstad, forskare vid Karlstads universitet.

Elever med medelbetyg är mest benägna att anpassa sitt gymnasieval efter hur skolkompisarna väljer. Det visar forskning av sociologen Erik Rosenqvist vid Stockholms universitet.