Det går att läsa om ledarskap, men att utöva ledarskap måste tränas i praktiken. I en artikel om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) diskuterar och problematiserar artikelförfattarna hur lärarstudenters ledarskap kommer till uttryck och vad som påverkar möjligheterna att kunna utveckla ledarskap.

Elever får sällan vara med och påverka hur den egna skol- eller fritidsmiljön utformas. Samtidigt har den fysiska miljön stor betydelse för lärandet. I sin artikel skriver Margareta Herrman och Lena Nilsson om hur dialogplanering för projektering av utemiljön vid en F-9-skola kan öka elevernas delaktighet.

Tack vare digitala medier har nya plattformar för det politiska samtalet uppstått. Erik Andersson skriver i sin artikel "The Political Voice of Young Citizens. Educational conditions for political conversation – school and social media" om var, när och hur den politiska diskussionen tar plats.

Johan Liljestrand analyserar i sin artikel ICCS-studiens användande av diskussioner om sociala och politiska frågor, och problematiserar frågan genom en kvalitativ analys av faktiska diskussioner i klassrummet.

Silvia Edling vill med denna artikel bidra till diskussionen om utbildningens roll för att bekämpa olika former av våld mot andra, som diskriminering, mobbning och förtryck.

I Maria Olsons artikel ges en kommentar till den internationella studien ICCS 2009 (the International Civic and Citizenship Education Study), som mäter 14-åringars medborgerliga kompetens.

Hur deltar fyra manliga elever på fordonsprogrammet i ett samtal om litteratur? Stig-Börje Asplunds artikel visar att eleverna använder sig av DRS (direct reported speech - att citera vad någon annan har sagt) som en teknik för att hantera intima och personliga dimensioner i en text, men också för att konstruera sig själva som begåvade läsare.