Att utveckla och förändra skolans undervisning med hjälp av IT och digitala medier är sedan länge en viktig fråga på agendan i många länder. Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort.

Får svenska lärare för lite tid att undervisa och tvingas eleverna arbeta för mycket på egen hand? I Vetandets världs serie om skolan handlar det denna gång om lärarrollens betydelse för elevernas kunskaper.

Om att vända motgång till framgång. När Nossebro skola i Essunga kommun jämfördes med landets skolkommuner hamnade man näst längst ner på listan. Möt Johanna Lundén, rektor för Nossebro skola (webb-tv).

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering, socialt och didaktiskt, är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vid Linnéuniversitetets speciallärarprogram, berättar (webb-tv).

Gymnasieläraren, psykoterapeuten och föreläsaren Margareta Normell resonerar kring frågan om hur du kan bemöta en kollega som talar illa om sina elever.

Elever ska i första hand gå i sin ordinarie klass men ibland kan det behövas särskilda undervisningsgrupper för elever med stort stödbehov. Men att använda särskilda undervisningsgrupper kräver noggranna avvägningar, visar en ny studie från Skolverket.

Lärardriven forskning kräver inga stora institut. Lärarna, lektorerna och viljan finns – det enda som saknas är tid till forskning. Arbetstid som skolhuvudmännen inte har råd att betala, skriver ett antal forskarstuderande lärare.      

Förmågan att behålla relevant information i minnet under en kort stund, arbetsminnet, har stor betydelse för barns skolprestationer. En ny studie från Karolinska Institutet visar att det går att använda en magnetresonanskamera för att förutse framtida kognitiva förmågor som till exempel arbetsminne.