De digitala resurserna finns i skolan, men hur använder vi dem och varför? Anna-Lena Godhe är gymnasieläraren som blev forskare – nu har hon följt lärare och pedagoger i Malmö och observerat hur de använder digitala resurser och vilka konsekvenser det får för undervisningen.

Forskarna Helena Tegler och Maja Sigurd Pilesjö har jämfört hur två olika typer av samtalsapparater påverkade möjligheterna för en elev som inte använder talat språk att visa kommunikativ kompetens och agens under morgonsamlingen i anpassad gymnasieskola.

En nyligen genomförd studie med forskare från Jönköping University och Göteborgs universitet visar att lärare och skolledare ofta förbiser elevernas digitala, kulturella och språkliga färdigheter. Detta är enligt forskarna olyckligt eftersom dessa färdigheter kan vara avgörande för att främja inkludering och social hållbarhet i gymnasieskolan.

AI-verktyg som ChatGPT är mest populära hos skolelever som har svårigheter med koncentration och uppmärksamhet. Detta enligt två nya studier från Lunds universitet där totalt 750 tonåringar från högstadie- och gymnasieskolor i södra Sverige ingått.

Ämnet idrott och hälsa handlar fortfarande för mycket om bollsporter och tävlan, konstaterar forskaren och idrottsläraren Nina Westrin Modell. Men hennes intervjuer med elever ger ändå hopp. "De uppskattar ämnet när de lär sig samarbeta och ta ansvar kring hälsoprojekt", säger hon.

Var femte 17-åring har satsat pengar på sport och betting. 15 procent av dem har spelat på nätcasino. Det visar en rapport gjord av Lunds universitet och forskarna ser att flera unga redan innan 18-års ålder utvecklat ett problematiskt förhållande till spel om pengar.

Den systematiska översikten vänder sig till lärare som undervisar i gymnasial utbildning och sammanställer forskning om hur olika undervisningsaktiviteter kan bidra till elevers förmåga att skriva utredande och resonerande texter.

Det er blitt vanligere å fullføre videregående opplæring på normert tid, og det er samtidig en lavere andel som bruker mer enn normert tid på å fullføre.

Om man är medveten om hur man rör sig och kan sätta ord på sitt sätt att röra sig kan rörelseförmågan utvecklas. Det gäller för en elitidrottare och för elever i gymnasiet, enligt en studie om löpning där två klasser deltog. Men det handlar inte om att lära sig springa på ett visst sätt, ett…

Det store fokus på test, prøver, karakterer og uddannelsesparathed i udskolingen risikerer at øge uligheden blandt eleverne, selv om intentionen er det stik modsatte. Sådan lyder en af de vigtigste konklusioner i en ph.d.-afhandling af Gry Tybjerg, forsker ved Center for Anvendt Velfærdsforskning på UCL.

Artikeln, författad av forskare, förstelärare och skolledande personal, bygger på ett samverkansprojekt med målet att utveckla en gymnasieskolas kollektiva lärande. Artikeln syftar till att bidra till förståelse av vad ett sådant utvecklingsarbete kan innebära. (pdf)

Psykologi har funnits på skolschemat i 200 år. Men ofta i en undanskymd roll. "Nu är det viktigare än någonsin att ge ämnet en mer framskjuten plats", anser ämnesläraren och forskaren Ebba Christina Blåvarg som studerat psykologiämnets utveckling sedan 1960-talet.