This article presents a study of the variations that appear in preschool teachers' perceptions of the importance and the experience of having carried out systematic child talks in preschool.

Skolelever har bristande kunskaper om matens miljöpåverkan, enligt ämneslärare som besvarat en enkät. Därför lanserar nu forskare vid SLU ett datorspel som kan användas i undervisningen.

Över 40 procent av Sveriges lärare anser att deras elever har en låg kunskap om matens påverkan på klimat och miljö. För att öka medvetenheten lanserar forskare vid SLU nu ett dataspel i ämnet. 

Drygt 40 procent av ämneslärarna på högstadiet och i gymnasieskolan upplever att eleverna har begränsade kunskaper inom mat- och miljöfrågor. Det visar en enkät som gjorts på uppdrag av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, och som nu lanserar ett datorspel som kan användas i undervisningen.

Forskning som tagits fram på uppdrag av Livsmedelsverket visar att elever oftare äter frukost, äter mer frukt och grönt, mindre sötsaker och vågar prova fler nya maträtter när skolor arbetar aktivt med mat- och måltidsutbildning.

Ph.d.-studerende Nadia Raphael Rathje mener, at bæredygtig skolepraksis kan ses som en grundsten på linje med skolens opgave om demokratisk dannelse. Hendes casestudier viser, hvordan pædagogik og didaktik kan bidrage til en grøn omstilling.

Även små förändringar av skolmat kan ge en stor miljövinst. Det upptäckte fyra skolor i Lund som genom ett forskningsprojekt lyckades som få ner lunchtallrikens utsläpp med 20 procent, utan att eleverna tyckte att maten blev sämre (webb-radio).

This article explores the significance of peasant culture for sustainability education, the political engagement of the educator with sustainability and the understanding of herself as a political agent of change. 

Universitetsläraren Bibbi Larsliden tyckte att barnböckerna om hållbarhet var alldeles för dystra. Så nu har hon skrivit en egen. – Jag skulle aldrig läsa en bok för förskolebarn som väcker ångest som de inte har, säger hon.

I studien undersöks hur lagstiftare, centralbyråkrater och närbyråkrater tolkar skollagens formulering om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Ett särskilt fokus riktas mot utbildning om värden. (pdf)

Skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund är svårtolkad när det kommer till undervisningen om värden som demokrati och hållbarhet visar två forskare vid Göteborgs universitet som fått forskningsbidrag från IFAU.

Mänskligheten står inför hot. De som är barn idag kommer att behöva bidra till lösningar när de blir vuxna, men riskerar också att gripas av hopplöshet inför framtiden. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.