Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis något sämre koncentrationsförmåga. Det visar en omfattande studie där forskare har följt över 8 000 barn från cirka 10 till 14 års ålder.

SBU har kartlagt forskningssammanställningar om insatser som syftar till att stärka hälsolitteraciteten hos barn, unga och stödjande vuxna. Hälsolitteracitet innebär förmågan att kunna hitta, förstå, bedöma och använda information för att bevara och stärka hälsa. Kartläggningen visar att flera systematiska översikter har utvärderat sådana insatser under de senaste åren, främst inom områdena psykisk hälsa, munhälsa…

En kartläggning som SBU har gjort visar att det finns systematiska översikter som har utvärderat insatser som syftar till att stärka hälsolitteraciteten hos barn, unga och stödjande vuxna. Samtidigt konstaterar SBU att mer forskning behövs. Kartläggningen presenteras i en interaktiv karta.

School health educational content often entails different subject areas and a variety of topics that students are supposed to learn, and when taught in diverse classrooms, potentially positions students as at-risk. Using vignettes in interviews with migrant students in Sweden, the study focuses on views of the content of health education in relation to different…

This qualitative small-scale study aimed to better understand practitioner perspectives and experiences relating to barriers, guidance and support systems associated with children and young people's mental health within the primary classroom. (pdf)

Enligt vissa studier upplever upp emot 30 procent av eleverna en ångest inför matematiken. Matteångesten är något som drabbar även högpresterande elever. Enligt Johan Korhonen är ett botemedel att öva mera. Eleverna räknar för lite, vi borde ge mera läxor säger han.

Att lyfta ut de elever som inte anses klara undervisningen i klassrummet verkar inte i någon större utsträckning ha lett till att de klarat undervisningen bättre i framtiden eller klarat sig bra i samhället, säger Eva Hjörne, professor i pedagogik och tidigare lärare och socionom.

Vad får stillasittande barn att vilja röra på sig? Det ska en ny forskningsstudie ta reda på tillsammans med barn ur årskurs 2 och 3 på lågstadiet. Tanken är att hitta alternativa aktiviteter till traditionell idrott som kan utövas efter skolan.

Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer: "Att barn får röra på sig tillsammans är också ett viktigt socialpedagogiskt mål".

Tidigare studier av barns fysiska aktivitet har främst inriktats mot att mäta hur mycket och hur ofta barn rör sig i förhållande till WHO:s rekommendationer. Studierna säger dock lite om barns syn på rörelse och vad som behövs för att barn ska vilja och kunna röra sig. Skolan framställs som en plattform för att ge…

Syftet med denna artikel är att analysera hur policyer inom folkhälsoområdet diskursivt problematiserar yngre barn, sexualitet och professionella förhållningssätt, samt hur problemframställningar potentiellt formar villkor för styrning av professioner och professionella förhållningssätt i förskola respektive barnhälsovård (pdf).

Skolan lägger grunden för hela livet. Bara att klara sig igenom skolan, oavsett ­utbildningsnivå eller betyg, är en av våra största friskhets­faktorer. Frågan är – hur vi hanterar detta faktum?