Små barn är duktiga på att beskriva hur de upplever konflikter hemma, visar studien ”De skriker och jag skriker tillbaka” som leds av Anton Dahlberg, forskare vid Uppsala universitet. I studien har barn, de flesta 4-5 år, intervjuats.

Då forskare följde 12-åringar på deras skolväg, slogs de av hur stor vikt de lägger vid att ha träd och natur omkring sig och att så många tog upp andras perspektiv: "Vi kan gå här men hur går det för en farbror som ser dåligt?", säger Katrin Lättman, forskare vid Högskolan i Gävle.

Stadsboende barn som har grönska i närheten av sitt boende uppger ett högre välmående än andra. Och småkryp i staden tycks föredra inhemska träd. Det är några av fynden i ny forskning om städer och ekosystem.

Över 26 000 barn och unga i Sverige tillbringade minst en natt i samhällsvård under 2021. Vanligast var placering i familjehem följt av institutionsvård på HVB-hem. I SNS-rapporten Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet? undersöker forskaren Matthew Lindquist vad sådana omhändertaganden leder till (pdf).

Barn och unga som varit placerade i samhällsvård begår särskilt ofta brott senare i livet. Men med bättre samhällsvård minskar risken för att de ska begå brott, skriver Matthew Lindquist i en ny SNS-rapport.

Denna studie undersöker en tonåring och sedermera ung kvinnas tal om att i olika skolsammanhang positioneras och positionera sig själv som avvikande, ’den Andre’, den ’invandrade’, i relation till majoritetsgruppen, ’det svenska’.

Fedre kan gi sine barn et læringsmessig fortrinn på småskolen om de leser, tegner, synger og leker med dem mens de er smårollinger. Det viser en engelsk studie.

Killar och tjejer på högstadiet gör det i lika stor utsträckning, men tjejer har mer negativa erfarenheter. De känner större press att dela bilder av sig själva och blir oftare ”skammade”, visar forskning.

Hen ska inte vara för dömande eller överdrivet tillrättavisande. Hen ska också ha respekt för ungdomars integritet och behov av att vara ifred. Det är en del av det som framkom när forskarna Birgitta Ander och Diana Kajic från Hälsohögskolan (HHJ) vid Jönköping University utvärderade det trygghetsskapande arbetet i sju kommuner i Kalmar län.

Barn med en förälder som har kontakt med psykiatrin mår ofta betydligt sämre än andra barn. De kan exempelvis vara oroliga och nedstämda. Men det måste inte vara så. Med rätt stöd till familjer kan barnen slippa att må så dåligt, enligt en avhandling.

Research suggests having parents from a high socio-economic class approximately doubles the chance of a child being rated ‘above average’ by teachers.

Barn som bor varannan vecka hos en förälder mår inte sämre än barn som bor med båda föräldrarna. Växelboende kan också innebära en bättre relation med föräldrarna, visar en avhandling.