Att ha skolkamrater med en annan bakgrund än den egna skulle kunna leda till att man känner större förståelse och mindre rädsla för andra grupper i samhället. För att belysa denna fråga undersöks om elever med svensk bakgrund som haft skolkamrater med icke-västerländsk bakgrund har fler framtida nära kontakter med personer med invandrarbakgrund. (pdf)

Good connections between classrooms and families can sustain young students’ success.

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

På en innerstadsskola pratade vissa elever förortsslang, trots att de aldrig bott i förorten. ”Kulturell appropriering”, menade andra elever. En avhandling har undersökt ungdomars syn på vad som är bra och dåligt språk.

Stereotyper och falska nyheter men också inifrån-perspektiv och representation. Så beskriver gymnasieelever möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner. Eleverna resonerar engagerat, medvetet och kritiskt kring hur religion framställs. Det visar en ny avhandling i religionssociologi, om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv.

Barnlitteratur som skapar rädslor är bra, tycker professorn Björn Sundmark. Det väcker insikter och existentiella tankar som kan hjälpa dem att hantera rädslor i det verkliga livet. Mesiga böcker … nej, de är inget att ha.

Låg socioekonomisk status är en riskfaktor för barns utveckling av språket och viktiga förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning. Det visar en ny svensk undersökning bland förskolebarn.

Hur ser eleverna själva på sin högstadieskola i ett utsatt område där bara hälften når gymnasiebehörighet? Mycket positivt, visar ny forskning.

De elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och tvärtom: vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.  

Låg socioekonomisk status är en riskfaktor för barns utveckling av språket och viktiga förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning. Det visar en stor undersökning bland över 400 svenska förskolebarn.

Tidigare forskning har visat att familjebakgrund och föräldrars yrkesval ofta påverkar val av utbildning. Men nu har forskare som studerat utbildningsmönster i Sverige, Kroatien, Chile och USA sett att även att äldre syskon har inflytande över valet.