Film, webbutbildning och återkoppling har störst effekt visar doktorsavhandling.

Typiskt för arbetet med att förebygga gängbildning i Sverige är en stark tilltro till att myndigheters samverkan är lösningen på problemet. Den svenska samverkansmodellen kan fungera proaktivt men fokuserar för lite på arbetsmetod och innehåll. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

Common Sense Education has reviews on four tools that can help students gain perspective on people and cultures different from themselves to help cultivate a sense of humility.

Sjuksköterskan och doktoranden Anette Nord har fått över en halv miljon kronor i stipendium för att sprida sin forskning om hur skolelever bäst lär sig hjärt-lungräddning.

En undersökning från KI bland 600 lärare och annan skolpersonal visar att kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är skrämmande låg.

Skolan kan inte stå ensam vad gäller ”superhjältar” – eller barn inom autismspektrumtillstånd. Det menar specialpedagogen Ulrika Brodin vars forskning visar att det behövs samverkan och lyhörda rektorer.

På teckenspråkets dag släpper Specialpedagogiska skolmyndigheten ett nytt läromedel – Händernas värld. Det är ett webbaserat läromedel för att lära sig teckenspråk.

Om att vända motgång till framgång. När Nossebro skola i Essunga kommun jämfördes med landets skolkommuner hamnade man näst längst ner på listan. Möt Johanna Lundén, rektor för Nossebro skola (webb-tv).

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering, socialt och didaktiskt, är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vid Linnéuniversitetets speciallärarprogram, berättar (webb-tv).

Elever ska i första hand gå i sin ordinarie klass men ibland kan det behövas särskilda undervisningsgrupper för elever med stort stödbehov. Men att använda särskilda undervisningsgrupper kräver noggranna avvägningar, visar en ny studie från Skolverket.

Förmågan att behålla relevant information i minnet under en kort stund, arbetsminnet, har stor betydelse för barns skolprestationer. En ny studie från Karolinska Institutet visar att det går att använda en magnetresonanskamera för att förutse framtida kognitiva förmågor som till exempel arbetsminne.