Cecile Wrights artikel är ett inlägg i debatten om underpresterande svarta elever i brittiska skolor. Författaren menar att den nyliberala utbildningspolitiken som förs i Storbritannien, med sin betoning på konkurrens och valfrihet, har förvärrat redan befintliga ojämlikheter.

I sin artikel diskuterar Yvonne Leeman och Sawitri Saharso frågor om utbildning, identitet och delaktighet i ett mångkulturellt samhälle. Författarna jämför forskningen de gjorde i Nederländerna för 30 år sedan med dagens forskning i ämnet.

I Skolverkets stödmaterial för kunskapsbedömning i skolan beskrivs kunskapsbedömning som en pedagogisk kärnfunktion. Hur använder sig lärare med elever i de lägre årskurserna av aktuell forskning om bedömning då de utformar och utvärderar sin undervisning?

I sin artikel diskuterar Mattias Nylund relevansen av klass i utbildningspolitik och forskning när det gäller gymnasieskolans yrkesutbildning i Sverige.

Gamla traditioner har starkt påverkat den senaste läroplanen från 2011 när det gäller svenska och svenska som andraspråk. Det menar tre författare i en artikel i Education Inquiry. Traditionerna tenderar att fokusera på de formella aspekterna av språket, särskilt i de tidiga åren, och socio-politiska perspektiv på läsning och modersmålsundervisning är osynliga under de första åren i skolan.

En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.

En vanlig uppfattning i debatten om det fria skolvalet är att segregation kan brytas genom att elever från förorterna har möjlighet att lämna sina bostadsområden. Men många elever som valt skolan i innerstaden byter tillbaka till sin gamla gymnasieskola. En anledning är en stark känsla av utanförskap, visar en artikel i tidskriften Educare.

Oroliga, otrygga, okoncentrerade och aggressiva elever innebär en stor utmaning för nästan alla lärare. Skolledningens roll är avgörande för de skolor som varit framgångsrika i sitt bemötande av elever med svårigheter, visar Hans Larssons och Claes Nilholms artikel.

Frågan om intelligensmätningar har länge varit ett hett debatterat ämne, särskilt från slutet av 1960-talet och framåt. Diskussionen har bland annat handlat om vilka konsekvenser som mätningarna haft för olika grupper i samhället. I Thom Axelssons artikel analyserar han debatten om dessa mätningar.