Cecile Wrights artikel är ett inlägg i debatten om underpresterande svarta elever i brittiska skolor. Författaren menar att den nyliberala utbildningspolitiken som förs i Storbritannien, med sin betoning på konkurrens och valfrihet, har förvärrat redan befintliga ojämlikheter.

I sin artikel diskuterar Yvonne Leeman och Sawitri Saharso frågor om utbildning, identitet och delaktighet i ett mångkulturellt samhälle. Författarna jämför forskningen de gjorde i Nederländerna för 30 år sedan med dagens forskning i ämnet.

I Skolverkets stödmaterial för kunskapsbedömning i skolan beskrivs kunskapsbedömning som en pedagogisk kärnfunktion. Hur använder sig lärare med elever i de lägre årskurserna av aktuell forskning om bedömning då de utformar och utvärderar sin undervisning?

I sin artikel diskuterar Mattias Nylund relevansen av klass i utbildningspolitik och forskning när det gäller gymnasieskolans yrkesutbildning i Sverige.

Gamla traditioner har starkt påverkat den senaste läroplanen från 2011 när det gäller svenska och svenska som andraspråk. Det menar tre författare i en artikel i Education Inquiry. Traditionerna tenderar att fokusera på de formella aspekterna av språket, särskilt i de tidiga åren, och socio-politiska perspektiv på läsning och modersmålsundervisning är osynliga under de första åren i skolan.

En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.

En vanlig uppfattning i debatten om det fria skolvalet är att segregation kan brytas genom att elever från förorterna har möjlighet att lämna sina bostadsområden. Men många elever som valt skolan i innerstaden byter tillbaka till sin gamla gymnasieskola. En anledning är en stark känsla av utanförskap, visar en artikel i tidskriften Educare.

Oroliga, otrygga, okoncentrerade och aggressiva elever innebär en stor utmaning för nästan alla lärare. Skolledningens roll är avgörande för de skolor som varit framgångsrika i sitt bemötande av elever med svårigheter, visar Hans Larssons och Claes Nilholms artikel.

Frågan om intelligensmätningar har länge varit ett hett debatterat ämne, särskilt från slutet av 1960-talet och framåt. Diskussionen har bland annat handlat om vilka konsekvenser som mätningarna haft för olika grupper i samhället. I Thom Axelssons artikel analyserar han debatten om dessa mätningar.

I Kristiina Brunilas artikel diskuteras effekterna av terapeutiska åtgärder inom utbildningen i Finland, ett fenomen som redan existerar i Europa, Kanada och USA.

Tack vare digitala medier har nya plattformar för det politiska samtalet uppstått. Erik Andersson skriver i sin artikel "The Political Voice of Young Citizens. Educational conditions for political conversation – school and social media" om var, när och hur den politiska diskussionen tar plats.

Silvia Edling vill med denna artikel bidra till diskussionen om utbildningens roll för att bekämpa olika former av våld mot andra, som diskriminering, mobbning och förtryck.