Denna artikel undersöker samspelet mellan lärare och elever i realtid under en historielektion på gymnasiets naturvetenskapsprogram. Med hjälp av mikroskopisk relationsanalys (MRA) analyseras tre klassrumsepisoder genom begreppen pedagogisk takt (van Manen), subjektifiering (Biesta) och det pedagogiska mellanrummet (Biesta’s ”gap”).

Hur förmedlas förhistorisk tid i skolan, och i vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med samtida arkeologisk forskning? Det är frågor som Lena Almqvist Nielsen vid Högskolan Väst har undersökt i sin avhandling som hon disputerade vid Karlstads universitet med våren 2025.

Religion, mänskliga rättigheter, demokrati och historia är exempel på ämnen som kan väcka starka känslor i klassrummet. För lärare innebär det både en utmaning och en möjlighet. Med rätt förutsättningar kan kontroversiella frågor bli kraftfulla ingångar till lärande – men utan tydliga ramar riskerar samtalen att bli polariserade.

Alla elever bär på föreställningar om hur det förflutna hänger samman med nutiden och varje elev tolkar sin samtid genom ett så kallat historiemedvetande. När historielärare berör ämnen som väcker starka känslor blir detta särskilt tydligt, menar forskaren Kenneth Nordgren.

The purpose of this study is to explore how students in vocational upper secondary school programmes position themselves in relation to norms, values, and gender during history lessons that integrate Relationship and Sexuality Education, RSE, with an anti-oppressive intent.

Ungdommer i Ås arbeidet med et lokalhistorisk prosjekt som har gitt både lærdom og inspirasjon.

Historieundervisningen i mellanstadiet har en tydligt fostrande ansats, eleverna förväntas identifiera sig med ett ”vi”, en nation som gått från kungastyre till välutvecklad demokrati. "Men elever med annan etnisk bakgrund vänder sig delvis mot den här inbakade sensmoralen", konstaterar Pontus Larsen i sin avhandling.

Hur ska elever förstå vad som hände under den franska revolutionen, eller vad ett ståndssamhälle är? Och vad har en kung från 1600-talet med oss i dag att göra? En avhandling från Göteborgs universitet visar att språket spelar en avgörande roll i historieundervisningen. Det handlar inte bara om vilka ord som används, utan hur.

”Min drivkraft är att bidra med forskning som ger lärare och elever en starkare röst och som kan stödja undervisning på vetenskaplig grund”, säger Jenne Fröding Reyes, doktorand i historia vid Karlstads universitet.