Familjebakgrunden är viktigare i dag för att lyckas i idrotten i skolan, visar en studie från Malmö universitet. I den framkommer det att barn från välbärgade familjer får bättre betyg i idrott och hälsa. Men det är framförallt en elevgrupp som sticker ut.

Om en viss kroppsrörelse inte är mer rätt än någon annan: hur ska man då sätta betyg i idrott och hälsa? Det är en fråga som både elever och lärare ställer sig, enligt forskaren Nina Westrin Modell.

Flickor kan missgynnas inom idrott och hälsa när fokus hamnar på fysisk styrka och prestationer. Men betyder det också att flickor är mer kritiska till ämnet? "Nej, vi måste bort från den vanföreställningen", säger forskaren Alexander Jansson.

Cirkusaktiviteter som ett inslag i ämnet idrott och hälsa kan ge flera vinster. Det visar Matilda Lindberg i sin avhandling där hon använt cirkus som pedagogiskt verktyg. Hennes arbete syftar till att främja elevers möjlighet till inflytande och föreslå en förändring av undervisningen i idrott och hälsa.

Ämnet idrott och hälsa handlar fortfarande för mycket om bollsporter och tävlan, konstaterar forskaren och idrottsläraren Nina Westrin Modell. Men hennes intervjuer med elever ger ändå hopp. "De uppskattar ämnet när de lär sig samarbeta och ta ansvar kring hälsoprojekt", säger hon.

Att skapa goda relationer med och mellan elever, utjämna ojämlikheter och stötta de som behöver det, utan utpekande, är tre strategier som lärare i idrott och hälsa använder för att inkludera och skapa social rättvisa i undervisningen.

Om man är medveten om hur man rör sig och kan sätta ord på sitt sätt att röra sig kan rörelseförmågan utvecklas. Det gäller för en elitidrottare och för elever i gymnasiet, enligt en studie om löpning där två klasser deltog. Men det handlar inte om att lära sig springa på ett visst sätt, ett…

Att undervisningen i skolan ska vara hälsofrämjande är alla överens om, men forskningsresultaten om hur det ska gå till är begränsade. "Det saknas genomgripande studier som följer upp elever under en längre tid", säger professor Mikael Quennerstedt.

När ämnet idrott och hälsa fick 100 fler timmar per läsår 2019 började många skolor samarbeta mer intensivt med lokala idrottsföreningar. Forskaren Louise Lindkvist ser en fara i detta. "Det är problematiskt när en extern aktör får en så central roll i att forma undervisningen".

Idrottslärare känner att de har låg status i skolan – och har känt så i över 200 år! Idrottsläraren och forskaren Sofia Sebelius har studerat skrifter om idrottsläraryrket sedan 1813. "Jag blev förvånad över att formuleringar från den tiden återkommer än idag".

Redan bland barn i lågstadieåldern finns den farliga kombinationen av bukfetma och svaga muskler, även kallad sarkopen obesitas. Detta framgår av en ny studie bland åttaåringar, utförd vid Karolinska Institutet.

De har likvärdig utbildning och lön men idrottslärare säger själva att de har lägre status än lärare i teoretiska ämnen. En ny avhandling visar att önskan om högre status har varit konstant i 200 år.