Förskolans inkluderingsuppdrag är inskrivet i styrdokumenten och inget som går att vara emot. Det är inte heller något som någonsin blir färdigt, utan en ständigt pågående och ibland smärtsam process, menar forskarna.

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

Matematik är ett ämne som kan upplevas som svårt i skolan, inte minst när det finns särskilda utbildningsbehov. Helena Roos vid Linnéuniversitetet har undersökt när elever känner sig inkluderade och lär sig matematik bäst. Men det finns inte en enda universallösning.

I Älvkarleby kommun i Uppland tar man leken på allvar för barnens bästa. Sedan 2017 arbetar man kommunövergripande med leklotsar i förskolan för att på så sätt inkludera alla barn i leken.

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering. Det ger eleverna trygghet och självförtroende

Efter en studieresa till Boston bestämde sig Kvarnbackaskolans ledning för att arbeta mer med inkluderingen av grundsärskolan. Med ett ökat samarbete mellan skolformerna och olika lärstilar får alla elever hjälp i sin kunskapsutveckling.

Barn med specialbehov inkluderas allt oftare i allmänundervisningen i Finland och det har fått kritik på lärarhåll. Lärarna Pernilla Lindström och Marikki Arnkil ger tummen upp så länge smågruppsarbete också är möjligt.

Idag förs argumentet att inkluderingen har gått “för långt” fram i olika debattsammanhang. Frågan om hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är emellertid komplex, skriver Gunnlaugur Magnusson, lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, Uppsala universitet.

Ett spel som är spelbart för alla, designat på ett sådant sätt att det även går att spela om man är blind. Så låter idén bakom spelappen Frequency Missing, utvecklad vid Högskolan i Skövde.

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson diskuterar med sin före detta elev Emil Häggbom om vad som är viktigt när det gäller inkluderande undervisning. De pratar om vikten av att erbjuda olika undervisningssätt, om elevmedverkan och tydlighet kring förväntningar och betygskriterier. Och hur kan man avdramatisera prov och utvärderingar? (webb-tv)

Det är möjligt att med små medel vända utvecklingen i en klass och i en hel skola. Det är Assaredsskolans erfarenhet efter att ha fått rådgivning och fortbildning i att hantera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Inkludering är ett ofta missuppfattat begrepp. En lyckad social och didaktisk inkludering kräver resurser och välutbildad personal. Det skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet, om inkluderingsbegreppet.