Gymnasieelever behöver mer hjälp med källkritik efter att Chat GPT har flyttat in i klassrummen. Det menar doktorand Anna Lodén som har forskat i hur elever söker information med hjälp av AI. "De problem som vi hade när vi använde Google i klassrummet har blivit ännu större i och med generativ AI", säger hon.

Den 22 januari 2017 myntade Kellyanne Conway ”alternativa fakta” som svar till att Trumps stab presenterade information som inte stämde med verkligheten. Trots mycket kritik för det något komiska uttalandet, har fenomenet med att legitimera och sprida icke-fakta blivit ett allt större problem.

Hur kan förskolan rusta barn att bli källkritiska och medvetna medieanvändare? Hur stärker vi barns förmåga att reflektera kring vad som är sant – och hjälper dem hitta pålitliga källor? De frågorna undersöker pedagogerna på Dimvädergatans förskola i ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med forskare från Göteborgs universitet. 

AI:s språkmodeller börjar snart tränas på texter skapade av AI, vilket kan försvåra källkritik. Professor Olof Sundin varnar för att vi redan nu litar på AI-svar utan att granska källor eller jämföra information.

The vast majority of teenagers use artificial intelligence in their schoolwork but many struggle to spot misinformation, a report has suggested.

This study investigates the learning outcomes of a classroom-based intervention designed to help upper-secondary students verify the time and location of war-related photographs, thereby improving their ability to navigate visual disinformation, specifically concerning the war in Ukraine. (pdf).

Att öva källkritik i mötet med AI är en angelägen och brådskande uppgift. Om vi inte inser att AI fungerar som en dialogpartner – och inte som en maskin som levererar färdiga fakta – riskerar vi att gå miste om dess potential för att utveckla vår källkritisk reflektion, säger Maarit Jaakkola, Göteborgs universitet, Nordicom.

Det krävs mer än enstaka insatser om källkritik för att stärka elevers motståndskraft mot desinformation. En ny studie från Uppsala universitet visar att korta undervisningsinsatser om desinformation inte har någon långvarig effekt på gymnasieelevers förmåga att skilja mellan trovärdiga och vilseledande nyheter.

– Vi må starte allerede i barnehagen, sier forsker.

Det krävs mer än punktinsatser i digital källkritik för att långsiktigt stärka ungas motståndskraft mot desinformation. Trots olika undervisningsmodeller förbättrades elevernas källkritiska förmåga inte nämnvärt, visar forskning vid Uppsala universitet.

The growing problem of misinformation underscores the importance of teaching civic information criticism as a part of citizenship education. To support students’ abilities to participate in democracy, it is central today to address issues of free speech, free press, and protection against harmful misinformation in education. (pdf)

Marie Wejrum, filosofie doktor vid Karlstads universitet, har undersökt hur högstadieelever läser och förstår argumenterade texter på webben. I den här intervjun berättar hon om sin forskning och om hur lärare kan stärka elevernas kritiska läsning av multimodala texter.