Högre utbildning kan påverka vår förmåga att identifiera desinformation på nätet. Men det tycks inte gälla vård- och samhällsvetenskapliga utbildningar.

Research suggests high school students who receive just six 50-minute lessons in digital literacy are twice as likely to identify questionable websites.

I mars i år hände något som informationsexperter och medieanalytiker länge varnat för. Ett videoklipp dök upp på internet där Ukrainas president uppmanade sina landsmän att lägga ner sina vapen. Det var inte presidenten som talade, det var en deepfake.

Professor Thomas Nygren jämför källkritik på nätet med att dreja i lera – det räcker inte med att se på för att lära sig. Han ser eleverna som digitala lärlingar. "Man måste själv handgripligt få testa på att faktagranska information för att bli bra på det", säger han.

15 minutters dosis af spillet Bad News kan øjensynlig ‘vaccinere’ mod misinformation. Dansk forsker kalder vaccine-metafor for overdreven.

I sociala medier och i ett allt snabbare nyhetstempo sköljs vi över av information som inte alltid stämmer. Källkritik har på senare tid aktualiserats i en rad olika händelser, nu senast under kriget i Ukraina, och därmed blivit en allt viktigare del av undervisningen i skolan. På Rosendalsgymnasiet pågår ett forskningsprojekt som ska ta fram…

Varför har vi så svårt att ändra uppfattning, till exempel om myter om lärande, även när fakta går emot vad vi tror? Marc Smith, auktoriserad psykolog, frilansskribent och tidigare lärare i Storbritannien, beskriver backfire-effekten, som kan vara en förklaring.

Forskaren Thomas Nygren är expert på källkritik och desinformation. Här ger han nycklar till hur du kan undervisa om kriget i Ukraina.

Middle and high school students love interacting with social media, but how can they know if what they’re seeing and sharing is accurate?

Det pågående kriget i Ukraina har återigen satt fokus på frågor som rör desinformation, fake news och vikten av källkritik. Kajsa Falasca forskar kring politisk kommunikation i det moderna medielandskapet och anlitas flitigt av olika medier.

Varje dag möts vi av information från olika källor och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi läser och lyssnar till. Källkritik hjälper att avgöra vad som är trovärdigt. Källkritik är också ett redskap för att utveckla källtillit, det vill säga förmågan att identifiera tillförlitliga källor. Med goda…

Vet skolelever i din närhet hur man hanterar filterbubblor och konspirationsteorier? Inför Källkritikens dag 13 mars har Malmö delar lagt ut resursmaterialet du behöver.