Kunskap blir inte nödvändigtvis mer tillgänglig med ökande informationsmängd, något elever och studenter erfar när de använder internet för att lösa sina skoluppgifter. Att kunna navigera och kritiskt förhålla sig till innehåll som görs tillgängligt via tekniskt sofistikerade medier blir allt viktigare, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Hon får yrsel av läroplanen och vill göra om lärarutbildningen. Filosofen Åsa Wikforss slår ett slag för kunskaper och ger skolan en känga.

Förmedlingspedagogik är inte lydnadskultur. Man kan ha en demokratisk skola men samtidigt strukturerad undervisning, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet.

I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review har forskare undersökt svenska tonåringars förmåga att avgöra trovärdigheten i nyheter på nätet. I studien medverkade 483 gymnasieungdomar i åldrarna 16-19 år.

Många svenska ungdomar har svårt att identifiera falska eller partiska nyheter från nätet. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet. De ungdomar som själva ansåg sig vara duktiga på att hitta information online var de som presterade sämst i undersökningen.

Går du i gymnasiet och anser dig ha stenkoll på digital källkritik? I så fall finns det risk för att du överskattar din förmåga. Nio av tio elever kan inte skilja nyheter från reklam, visar en studie från Göteborgs universitet.

Vi förklarar vad källkritik är och varför det är viktigt. Vad har källkritik med demokrati att göra?

Många lärare använder populärkultur som film för att levandegöra historieundervisningen i skolan. Men det kräver alltmer fokus på källkritik. Det säger Karin Sandberg, doktor i didaktik vid Mälardalens högskola, som intervjuat elvaåringar om historieundervisningen i skolan.

Hur kan vi veta vad som är alternativa fakta och sanningar och vad som verkligen är vetenskapligt belagt och objektivt sant? skriver Bernt Gustavsson, författare och professor i pedagogik.

Fem frågor till Johan Söderman, docent och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som på ett heldagsseminarium är en av dem som ventilerar frågor om sociala mediers roll om bland annat filterbubblor och "alternativa fakta".

Det måste vara skolans huvuduppgift att på ett didaktiskt medvetet sätt lära eleverna och studenterna abstrakta fakta som de prövar och använder på konkreta händelser i omvärlden, skriver Peter Habbe.