Förhållandet mellan forskare och journalister, vetenskap och media är en central fråga för att demokratin ska fungera i vårt expertberoende samhälle. Efter förra veckans omdiskuterade intervju i Aktuellt med en forskare i nationalekonomi, om kostnaderna för svensk flyktinginvandring, har frågan blivit särskilt aktuell, menar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén.

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Statens medieråd har inför höstens val sammanställt material till dig som arbetar med elever i skolmiljö. Inom kampanjen No Hate Speech Movement finns poddar, voddar, lektionsupplägg och informationsbroschyrer på olika språk – pedagogiskt material med syfte att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare.

Unga stöter varje dag på nyheter i sina flöden som de bedömer som opålitliga och falska. Men tvärtemot vad många kanske trott läser och delar unga i första hand klassiska nyheter från etablerade medier. Det visar utvärderingen av forskningsprojektet Nyhetsvärderaren, som gjorts i samarbete med bland annat Uppsala universitet.

Att kunna kritiskt granska och värdera information är en förmåga som lyfts i kursplaner och ämnesplaner. Det är också en förmåga som krävs för att kunna hantera den informationsmängd vi möter. (pdf)

I tredje delen av Källkritikskolan visar vi hur du kan granska bilder tillsammans med dina elever. Du får med dig sju tydliga frågor att använda i undervisningen.

A new approach seeks to equip university students with the tools of fact-checkers.

Vi förklarar vad källkritik är och varför det är viktigt. Vad har källkritik med demokrati att göra?