Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Olika typer av feedback har stor betydelse för hur vi ser på våra utvecklingsmöjligheter. Recensenten Margot Zakariasson funderar över sina egna metoder efter att ha läst boken Utmanande tankesätt.

De senaste 20 åren har det publicerats mycket kring kognition och flerspråkighet. Samtidigt som forskningsfältet börjat rannsaka sig själv kommer nya studier som hittar förändringar i hjärnan som följer med flerspråkighet, skriver forskaren Annika Andersson.

Arbetsminnet anpassar sig till den uppgift som man utför. Det har inte bestämda gränser som man tidigare trott, utan balanserar minnets prestanda mot hjärnans resurser, visar forskning.

"Jag vill bryta stigmatiseringen kring matematik att det bara är vissa smarta elever som kan bli bra på matematik. Det är fel. Alla kan lära sig". Det säger Sabine Louvet som har skrivit boken "Stärk det matematiska självförtroendet" där hon delar med sig av sitt arbetssätt och lekfulla digitala arbetsmetoder för att stärka elevernas matematiska…

Långvarig smärta påverkar den kognitiva förmågan – oavbruten smärta ger också ökad känslighet för smärta i andra kroppsdelar. Ständig smärta påverkar hjärnans funktioner mer än om smärtan tar pauser, visar forskning från Linnéuniversitetet.

Eleverna i den svenska skolan har fått arbeta allt mer självständigt på senare år. Men det fungerar inte lika bra som utomlands.

Vår fysiska hälsa formas av arv och miljö och sätter begränsningar för vad vi kan prestera, men den som uppskattar fysisk träning kan övervinna och flytta fram dessa gränser. På motsvarande sätt förhåller det sig med vår intelligens, där en kärlek till lärande kan öka vår kognitiva kapacitet. Här har skolan en viktig roll.

Students in all primary schools in Singapore will be taught under the Applied Learning Programme by 2023.

Varför är det mer angeläget och accepterat att jobba tvärvetenskapligt med estetiska lärprocesser och naturvetenskapliga ämnen för yngre barns lärande i skolans tidigare år än med äldre elever? Tillsammans med forskarkollegor har Fredrik Jeppsson visat hur våra sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar.

Förmågan att behålla relevant information i minnet under en kort stund, arbetsminnet, har stor betydelse för barns skolprestationer. En ny studie från Karolinska Institutet visar att det går att använda en magnetresonanskamera för att förutse framtida kognitiva förmågor som till exempel arbetsminne.