I Skolverkets stödmaterial för kunskapsbedömning i skolan beskrivs kunskapsbedömning som en pedagogisk kärnfunktion. Hur använder sig lärare med elever i de lägre årskurserna av aktuell forskning om bedömning då de utformar och utvärderar sin undervisning?

Hur uppfattar pedagoger i förskolan att de nås av forskning och vetenskapligt grundad kunskap? Det är en av frågorna som Jenny Wolf undersöker i sin artikel i Didaktisk Tidskrift.

Modellbaserad undervisning i gymnastik, där eleven står i centrum för undervisningen och inlärningen, har ökat i popularitet. Strukturen och pedagogiken kan erbjuda en mängd positiva resultat och fördelar för eleverna och läraren, skriver Jan-Erik Romar i en vetenskaplig artikel.

Nyliberal kapitalism har främjat en anda av konkurrens mellan skolor, lärare och elever, och i USA har det blivit allt vanligare att lärarutbildningarna hålls ansvariga för hur deras lärare inverkat på elevernas prestation, skriver Peter Farruggio och Michael D. Guerrero i denna artikel.

I denna artikel har Britt Jakobson och Monica Axelsson undersökt vilka instruktioner lärare ger sina elever i naturvetenskapliga uppgifter. Det dominerande fokuset ligger på "att göra", vilket författarna menar skapar osäkerhet hos eleverna.

En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.

Begränsad tillgång till kvalitativ forskning är ett allt vanligare hinder inom både grundutbildning och forskarutbildning. Denna uppsats undersöker metoder som forskare, däribland studenter, använder för att få tillgång till datainsamling inom deras ämnesområden.

Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Hur delger handledarna sitt yrkeskunnande till lärarstuderande under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen? Det undersöker författarna i denna artikel.

Vilka fördelar och nackdelar finns det med att läsa skönlitterära texter för elever som studerar gymnasieämnena biologi och naturkunskap? Denna undervisningsmetod diskuterar Roland Jakobsson i sin artikel.

Syftet med denna vetenskapliga artikel är att, utifrån VFU-handledares kontext och beskrivningar, förstå vad som utgör kärnan i begreppet beprövad erfarenhet.

Hur synliggörs undervisningspraktikens innehåll i lärares frågor och diskussioner i processhandledning i grupp? Det har Ingrid Nilsson och Ewa Wictor undersökt i ett forskningsprojekt.