Barn som växer upp under svåra familjeförhållanden löper större risk att få problem senare i livet. Det kan handla om psykisk ohälsa, svårigheter i skolan eller kriminalitet. För att ta reda på hur mycket av detta som är möjligt att påverka har forskare studerat syskonpar där det ena syskonet adopterades bort från en riskutsatt familj,…

Filip Wollter, lektor och docent i socialt arbete vid Marie Cederschiöld högskola, har beviljats drygt 6,1 miljoner kronor i forskningsmedel av Forte för ett nytt projekt som ska undersöka och utveckla samarbetet mellan föräldrar, socialtjänst och barn i ärenden där barn begår grova våldsbrott och/eller befinner sig i en kriminell miljö. 

Debatten om hur samhället ska hantera barn som begår brott är långt ifrån ny. Ulrika Norburg, historiker och lektor i specialpedagogik, ser paralleller mellan 1800-talet och dagens politiska diskussioner. Och ser att historien riskerar att upprepa sig om man inte drar lärdom av det förflutna.

Genom sin forskning som doktorand vid Lunds universitet vill Johan Assarsson slå hål på fördomar om att ungdomar på HVB-hem är kriminella. "En del ungdomar har den problematiken, men jag skulle vilja säga att det är en minoritet, det handlar ofta om psykisk ohälsa."

Personer med adhd har en högre risk att begå brott än personer som inte har adhd. Samma mönster syns hos deras släktingar, enligt en ny studie från Örebro universitet. "Det tyder på att både genetiska och miljömässiga faktorer delade inom familjen kan spela roll", säger forskaren Sofi Oskarsson.

God förmåga att tänka klart, hantera stress och samarbeta med andra kan skydda mot att hamna i kriminalitet, även för den som växer upp under svåra förhållanden eller har en dömd förälder. Det visar ny forskning från Örebro universitet.

Polisanmälningar i grundskolan har ökat. Anne-Lie Vainik, socionom och affilierad forskare vid Marie Cederschiöld högskola, intervjuades av Morgon P4 Göteborg för att berätta mer om sin forskning om ämnet.

Allt fler politiska förslag kopplar ihop skolan med brottsbekämpning. Men vad händer med pedagogiken när skolan börjar organiseras som om dess främsta uppgift vore att förebygga brott? Det undersöker Maggie O’Neill i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Resultaten från studier i framförallt USA visar bland annat att skolbaserade program kan leda till att färre elever rekryteras av kriminella gäng och att färre elever bär vapen, visar en ny rapport och kartläggning från Vetenskapsrådet.

I hemlandet Storbritannien har kritikerhyllade ”Adolescence” på Netflix lett till debatt om hur unga ensamma män radikaliseras på nätet, om incels och kvinnohat. P1 Kultur gästas av Lisa Kaati, som forskar om extremistiska budskap i digitala miljöer. (webbradio)

Forskaren Christine Namdar anser att skolan har en avgörande roll i att lära barn samtala på ett konstruktivt sätt. Det förbättrar den psykiska hälsan och minskar känslan av ensamhet.

Unga män som sitter i fängelse kan ha svårt att reflektera kring de brott de begått, och hur brottsoffren blivit påverkade. Ju bättre föräldrar och andra viktiga vuxna i barnets omgivning klarar av att reflektera eller mentalisera, desto lättare är det för barnet att utveckla mentaliseringsförmågan.