Svenska elever kan vara bättre på matte än Pisaundersökningen visar, enligt en avhandling. Pisa mäter inte exakt vad eleverna lär sig. Men nästa prov, 2021, ger dem bättre förutsättningar att lyckas.

Konstruktivism är ett fenomen som alla verkar ha en relation till. Åsa Wikforss inlägg i denna debatt bidrar till en alltmer förvirrad debatt om skolan och kunskapen. Ingrid Carlgren varnar för följderna i en politiskt trendkänslig skolsektor.

Pisa var länge en fast punkt som skoldebattörer kunnat åberopa när de velat säga sanningen om skolans tillstånd. Men kommer talet om skolans förfall att kunna fortgå även om förtroendet för Pisa rämnar, frågar sig Sten Svensson.

Läsförståelse handlar inte enbart om att läsa vad där står, utan också om att förstå vad där står. Johan Ernestam, utredare på Lärarförbundet, ger här en replik på Hans Bergströms argumentation i Svenska Dagbladet, om tolkningen av resultaten från den senaste Pisa-mätningen.

Risken med att enögt vägledas av kunskapsmätningar, är att vi monterar ner det som svensk skola står för – en bildning som främjar både individens frihet och ett fritt, demokratiskt och tillåtande samhälle. Men vem tar ansvar för detta, undrar lärarna Mattias Björklund och Martin Nyman.

Pisa-resultaten ger skäl till jubel, men det finns även en del smolk i glädjebägaren. Inte minst är de ökande klyftorna mellan elever och skolor starkt oroande, skriver Erik Cardelús, lektor vid Stockholms universitet.

I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt? (pdf)

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

De blev lanceret som et objektivt redskab til at følge med i folkeskolens udvikling. Men er de kommet til at styre undervisningen og kulturen for meget? Denne podcast af Vov at Vide handler om de omdiskuterede nationale test.

Vad händer när tillvaron rutas in för att bli mätbar? Blir allt det som inte går att omvandla till indikatorer, siffror och diagram mindre värt och är inte risken att vi också tappar bort oss själva på vägen? Åsa Ljunggren har läst Jonna Bornemark och jämför med sina egna erfarenheter.

Att nationella prov och Pisa inte någonsin kan mäta allt som eleverna har lärt sig i skolan har påpekats många gånger. Men hur ska man göra istället för att fånga ytterligare dimensioner av lärandet? Ruhi Tyson propagerar för att arbeta med utvecklingsberättelser för att fånga pågående processer.

Skolans starka fokus på lärande underminerar dess själva grund. Det leder till fokus på mätbara mål och instrumentalisering. Det centrala begreppet för skolans verksamhet bör istället vara barns intresse. Det är en konstruktiv drivkraft för deras väg in i samhället, skriver Morten Timmermann Korsgaard, lektor vid Malmö universitet.