Trots Matematiklyftet visar Timss 2019 att de svenska matematikresultaten inte lyfter. I nästa läroplansreform måste skolmyndigheterna få ordning på kursplanen i matematik, med tydligare direktiv om vad lärare ska undervisa om och i vilken ordning, skriver forskaren Johan Prytz.

Självständigt och individuellt lärande är inte rätt väg att gå för den finländska skolan. Självstyrt lärande ger nämligen sämre läranderesultat. Inte heller de digitala lärmiljöerna är någon frälsning. Det slår Aino Saarinen fast i sin pinfärska doktorsavhandling. Tidningen Läraren har träffat forskaren som ruskade om det finska skolsamfundet innan avhandlingens ens var klar.

Svenska forskare ska reda ut relationen mellan prestationer vid Pisa-prov, nationella prov och betyg.

Högskoleprovet, PISA-testerna, och flera andra prov används för att mäta individers kunskap. Testerna speglas i media och ligger till grund för politiska beslut. Innan uppgifterna används i ett verkligt kunskapstest utprövas de. Men hur ska en sådan utprövning designas optimalt? I ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet samarbetar flera forskare med nya metoder för att utpröva…

Svenska elever presterar över OECD-genomsnittet i matematik, men kan antagligen mer än så, visar ny forskning.

Svenska elever kan vara bättre på matte än Pisaundersökningen visar, enligt en avhandling. Pisa mäter inte exakt vad eleverna lär sig. Men nästa prov, 2021, ger dem bättre förutsättningar att lyckas.

Konstruktivism är ett fenomen som alla verkar ha en relation till. Åsa Wikforss inlägg i denna debatt bidrar till en alltmer förvirrad debatt om skolan och kunskapen. Ingrid Carlgren varnar för följderna i en politiskt trendkänslig skolsektor.

Pisa var länge en fast punkt som skoldebattörer kunnat åberopa när de velat säga sanningen om skolans tillstånd. Men kommer talet om skolans förfall att kunna fortgå även om förtroendet för Pisa rämnar, frågar sig Sten Svensson.

Läsförståelse handlar inte enbart om att läsa vad där står, utan också om att förstå vad där står. Johan Ernestam, utredare på Lärarförbundet, ger här en replik på Hans Bergströms argumentation i Svenska Dagbladet, om tolkningen av resultaten från den senaste Pisa-mätningen.

Risken med att enögt vägledas av kunskapsmätningar, är att vi monterar ner det som svensk skola står för – en bildning som främjar både individens frihet och ett fritt, demokratiskt och tillåtande samhälle. Men vem tar ansvar för detta, undrar lärarna Mattias Björklund och Martin Nyman.

Pisa-resultaten ger skäl till jubel, men det finns även en del smolk i glädjebägaren. Inte minst är de ökande klyftorna mellan elever och skolor starkt oroande, skriver Erik Cardelús, lektor vid Stockholms universitet.

I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt? (pdf)