Skoldebatten tycks just nu till stor del handla om de svårigheter och den stress som det innebär för eleverna att ta till sig den enorma mängd kunskaper som föreskrivs i skolans styrdokument, och för föräldrarna att kunna hjälpa och stödja sina barn, skriver Ulla Peterson.

Katederundervisning, disciplin och krav lyfts flitigt fram i skoldebatten. Men elever är levande, kännande individer, med egna tankar och behov. Skolan behöver därför guida unga människor till att bli empatiska, solidariska medborgare, samtidigt som vi fokuserar på kunskaper, skriver Eva-Lotta Hultén i en artikel som tidigare publicerats på DN.se.

Kunskapsöversikten visar att evidensen är tillräckligt stark för att konstatera att utomhusundervisning bidrar positivt både indirekt och direkt till skolprestation och skolresultat. (pdf)

Det handlar om hur man använder siffror som ett mätinstrument för att säga någonting om skolans kvalité, säger Daniel Pettersson, docent i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

I en tid med fokus på mätning, effektiva undervisningsformer och kärnämneskunskaper hamnar de estetiska ämnena ofta i skymundan. Ruhi Tyson skriver att de spelar en viktig för bildning, och inte minst gällande att få elever att känna att skolarbetet är meningsfullt. Men vi vet för lite om vilka effekter de har och Tyson föreslår därför…

The Programme for International Student Assessment for the first time will measure global competence this year.

The obsession with rankings—and the inevitable attempts to mimic specific features of the top performing systems—not only misleads, it diverts attention from more constructive uses of ILSA data.

De mätningar och jämförelser av skolresultat mellan olika länder som görs i dag är missvisande om man inte gör noggrannare analyser av resultatet. Detta skriver amerikanska forskare i tidskriften Science.

Flickskolan var en flerhundraåriga skolform som gick i graven med grundskolans införande. Dess arbetssätt, mål och kursplaner glömdes bort, men är högaktuella i dessa Pisa-tider, menar Ulla Berglindh.

Resilience refers to the capacity of individuals to prosper despite encountering adverse circumstances. This paper defines academic resilience as the ability of 15-year-old students from disadvantaged backgrounds to perform at a certain level in Pisa (rapport).

Lärarutbildare och universitetslektor i läs- och skrivutveckling, som spänt inväntar resultatet av den internationella studien Pirls, som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4. Pirls redovisas den 5 december.

Inger Enkvists studie av skolreformerna åren 1962–1985 saknar en egentlig metodgenomgång, och man får intrycket av att Enkvist valt ut den litteratur som stärker hennes tes. Det skriver Johanna Ringarp, fil. dr i historia.