Mellanstadieeleverna skrev längre texter, med ett mer komplext och varierat språk. Det lyckade resultatet av studien Skrivande som näring för demokratin, resulterar nu i en bok som riktar sig till lärare och lärarstudenter.

Varje form av förståelse av lärande och undervisning, liksom övergripande beslut om svensk skola, borde bygga på begrepp och modeller från olika teoretiska perspektiv som learning science erbjuder, skriver Agneta Gulz, Magnus Haake och Björn Sjödén.

Starka normer leder till att både förstelärare, övriga lärare och rektorer tonar ned förstelärarens kompetens och betydelse. Det konstaterar Frida Grimm vars avhandling om hur lärarledarskap förstås och praktiseras nyligen valts till favorit av Lärarpanelen.

Aggressiva mejl från föräldrar, negativa omdömen och exponering på nätet och lärare som filmas i klassrummen för spridning i sociala medier. Nu har forskare i Malmö skapat en verktygslåda för att förebygga digitala aggressioner mot skolledare och lärare.

Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.

Sedan 2019 har skolförvaltningarna i Malmö stad tillsammans med Malmö universitet arbetat för att bygga upp en forskningsmiljö i samverkan mellan kommunen och lärosätet. Nyligen träffades forskare som arbetat med projekt inom forskningsmiljön tillsammans med andra intresserade för att utbyta erfarenheter kring praktiknära forskning och diskutera hur forskningssamverkan kan utvecklas.

Det faktum att vi i svensk skola utgår från en syn på barn med fullvärdiga mänskliga och demokratiska rättigheter är något vi bör vara oerhört stolta över och värna med alla medel vi har, skriver Torbjörn Hanö, rektor, och Åsa Hirsh, lärare och forskare, med anledning av No Excuses-rapporten.

Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en verktygslåda som ska hjälpa skolor att hantera digitala aggressioner mot personal i sociala medier och på mejl.

Syftet med denna artikel är att beskriva och diskutera vilka, för lärare, användbara och relevanta kunskapsprodukter som har genererats i 11 forskningsprojekt, finansierade av Skolforskningsinstitutet och beviljade år 2016 och 2017.

I artikeln argumenteras för att kunskaper om kunnanden är en viktig aspekt av lärares professionella kunskapsbas och att utvecklingen av sådana kunskaper är en viktig uppgift för den ämnesdidaktiska forskningen.