En del av svenska förskollärares uppdrag innebär sedan år 2018 att leda arbetslagets gemensamma arbete i förskolan. Ur ett historiskt perspektiv har den svenska förskolan karaktäriserats av en demokratisk och platt organisationsstruktur, där förskollärare och barnskötare delat ansvaret lika inom arbetslaget. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares föreställningar om sitt ledarskapsuppdrag…

Ämnet för Josefin Nilssons avhandling är högaktuellt idag. I avhandlingen får man en djupare förståelse för den komplexitet som präglar kompetensutveckling och lärares didaktiska förändringsprocesser, inte minst i relation till arbetet att stärka likvärdigheten för nyanlända elever.

Hur blir man egentligen en utmärkt lärare? Den frågan försöker professorerna Daniel Sundberg och Jan Håkansson besvara i sin nya bok ”Utmärkt lärare”.

Mellanstadieeleverna skrev längre texter, med ett mer komplext och varierat språk. Det lyckade resultatet av studien Skrivande som näring för demokratin, resulterar nu i en bok som riktar sig till lärare och lärarstudenter.

Varje form av förståelse av lärande och undervisning, liksom övergripande beslut om svensk skola, borde bygga på begrepp och modeller från olika teoretiska perspektiv som learning science erbjuder, skriver Agneta Gulz, Magnus Haake och Björn Sjödén.

Starka normer leder till att både förstelärare, övriga lärare och rektorer tonar ned förstelärarens kompetens och betydelse. Det konstaterar Frida Grimm vars avhandling om hur lärarledarskap förstås och praktiseras nyligen valts till favorit av Lärarpanelen.

Aggressiva mejl från föräldrar, negativa omdömen och exponering på nätet och lärare som filmas i klassrummen för spridning i sociala medier. Nu har forskare i Malmö skapat en verktygslåda för att förebygga digitala aggressioner mot skolledare och lärare.

Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.

Sedan 2019 har skolförvaltningarna i Malmö stad tillsammans med Malmö universitet arbetat för att bygga upp en forskningsmiljö i samverkan mellan kommunen och lärosätet. Nyligen träffades forskare som arbetat med projekt inom forskningsmiljön tillsammans med andra intresserade för att utbyta erfarenheter kring praktiknära forskning och diskutera hur forskningssamverkan kan utvecklas.

Det faktum att vi i svensk skola utgår från en syn på barn med fullvärdiga mänskliga och demokratiska rättigheter är något vi bör vara oerhört stolta över och värna med alla medel vi har, skriver Torbjörn Hanö, rektor, och Åsa Hirsh, lärare och forskare, med anledning av No Excuses-rapporten.