Johan Alvehus plockar isär ledarskapsbegreppet och uppmuntrar lärare att i stället fokusera på kärnbegreppen i professionen. Han menar att ledarskap anammats som ett trevligt och lagom vagt begrepp i dagens samhälle, vilket självklart påverkar skolan.

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Läraren och ledarskapsföreläsaren Jonas Nilsson kommer med tips och råd från sin bok ”Handbok i klassrumsledarskap”. (webb-tv)

Lärarlagsmöten tenderar att vara fragmentariska, handla om praktiska åtaganden och präglas av ett informellt språkbruk. Samtidigt saknas i stort ett professionellt språk som skulle möjliggöra samtal om komplexa frågor av betydelse för läraryrket och undervisning. Det framkommer i en ny avhandling som har analyserat samtal mellan lärare.

Charlotte Baltzer är verksam inom rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. Hon har en bakgrund som undervisningsråd vid Skolverket samt som lärare och rektor inom gymnasiet och grundskolan. Hösten 2020 disputerade hon med avhandlingen Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi - en analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering.

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Med aktionsforskning och kollegiala samtal kan verksamheten både utvecklas och förbättras – och här har mellanledaren en viktig roll att spela.

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Att som förskollärare ha ansvar men samtidigt sakna ­befogenheter blir problematiskt, påpekar Kent Roslund, verksamhets­utvecklare i Halmstads kommun.