Lagom involverade föräldrar som accepterar skolans spelregler, som deltar på möten och tar kontakt med skolan om det behövs. Det är den ideala formen av föräldrasamverkan, enligt lärarna i en ny studie. Föräldrarna å sin sida vinner på att använda sig av sina sociala och kulturella resurser.

Normer på fysiklärarutbildningen gör att studenter avstår att fråga på grund av risken att inte framstå som smarta nog. "Legitimitet uppnås genom att framstå som intelligent, aldrig ha fel och att förstå snabbt," säger Johanna Larsson, som undersökt hur utbildningen formar blivande lärare i fysik.  

Teaching can be a tough job—as the past year and any veteran will tell you—so finding ways to make it sustainable is imperative.

When teachers who find evidence of unconscious bias take steps to correct it, they can create a more welcoming space for all students.

Hur ser framtidens undervisningslokaler ut? Vad kommer studenterna tillbaka till efter pandemin och hur har den ändrat våra behov? Just nu pågår ett intensivt arbete på Örebro universitet – som har accelererats under pandemin.

Hur pratar lärarna med varandra på lärarlagsmöten och vad pratar de om? Det har Anna Norrström undersökt i en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet, som lades fram i mitten av april. "Jag blev förvånad över att det så sällan blev diskussioner om lärarprofessionens centrala frågor."

Johan Alvehus plockar isär ledarskapsbegreppet och uppmuntrar lärare att i stället fokusera på kärnbegreppen i professionen. Han menar att ledarskap anammats som ett trevligt och lagom vagt begrepp i dagens samhälle, vilket självklart påverkar skolan.

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Läraren och ledarskapsföreläsaren Jonas Nilsson kommer med tips och råd från sin bok ”Handbok i klassrumsledarskap”. (webb-tv)

Lärarlagsmöten tenderar att vara fragmentariska, handla om praktiska åtaganden och präglas av ett informellt språkbruk. Samtidigt saknas i stort ett professionellt språk som skulle möjliggöra samtal om komplexa frågor av betydelse för läraryrket och undervisning. Det framkommer i en ny avhandling som har analyserat samtal mellan lärare.