Lars Mouwitz om ”forskning” – ett begrepp i förvandling. Förr var ledordet ”Forskning för alla”, numera är det snarare ”Forskning av alla”. På gott och ont.

Magnus Hultén svarar Per Kornhall: Att det inte finns tydliga alternativ i skolpolitiken är ett demokratiskt problem och ett problem för skolan, då möjligheterna att lösa skolans utmaningar minskar.

Vem har eller har inte tillträde till debatten? För Guds skull, ta av offerkoftan, sluta att kasta politiskt motiverade invektiv omkring er, och var med och skapa en bra skola för alla! Det skriver Per Kornhall i en replik till Magnus Hultén.

Vad behöver skolan – en självständigt forskningsbidragande lärarkår, eller en kader av omprogrammeringsbara pedagogiska robotar? Björn Kindenberg och Martin Nyman ställer sig frågan om hur lärardriven forskning kan bidra till långsiktig undervisningsutveckling.

Lärarens undervisningskapacitet, kvantitativt som kvalitativt, har varit konstant under lång tid och kan inte ökas till nödvändig nivå. Skolproblemen kan därför bara lösas med modern digital teknik, skriver Lennart Swahn.

De lärare som lyckas bäst är inte bara skickliga didaktiker med goda ämnes­kunskaper. De har också har en särskild förmåga att knyta an till eleverna, något som forskaren Jonas Aspelin kallar relations­kompetens.

Ensamarbetets dagar är till ända, för elevers och lärares skull. Fast vi är inte riktigt där än. I väntan på detta finns det anledning att uppmärksamma om och hur pedagogiskt förhållningssätt skiljer sig åt i ett kollegium, skriver Marcus Samuelsson, leg slöjdlärare och professor.

Vad innebär det att vara en “demokratisk lärare” och finns det utrymme för ett sådant professionsutövande någonstans mellan gårdagens auktoritativa lärarroll och dagens produktionslogik? Det undrar Pål Christensson, leg. lärare och utvecklingspedagog.

Att bedöma pedagogisk skicklighet – är det verkligen så svårt? Klara Bolander Laksov, föreståndare för Centrum för Universitetslärarutbildning vid Stockholms universitet, har gjort en studie av skillnader i bedömningar mellan vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga.

Filosofen Jonna Bornemark vill se en renässans för det subjektiva och omätbara i skolan, till pedanternas förtret.

Lärare trivs och stannar länge i yrket. Möjlighet till variation, vidareutbildning och tillfälliga pauser är ofta avgörande. Det visar en studie av lärare under ett kvarts sekel, skriver Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Alla mår bra av att då och då släppa alla krav, koppla bort jobbet och göra något kul ihop med kollegorna. Här är fyra exempel att ­inspireras av.