This longitudinal study aims to create in-depth knowledge about the phenomena of middle-leadership and career in school by identifying (1) driving forces for seeking and maintaining middle-leading positions, (2) opportunities and difficulties in maintaining the middle-leading role over time, and (3) underlying thoughts of career disclosed in the respondents’ expressions. (pdf)

In the latest issue of Educational Leadership magazine, Alison Rodman posits, "What if schools could offer teachers both shared professional learning experiences and personalized learning opportunities?"

Marie Nilsson blev Årets lärare i kategorin Elevhälsa 2017. Genom att slopa hemuppgifter, ha allt material i klassrummet och möblera genomtänkt skapar hon större arbetsro och minskar stressen för eleverna.

Andria Zafirakou korades nyligen till världens bästa lärare. Till vardags jobbar hon i ett av Londons fattigaste och mest utsatta områden, med elever som hon hjälper fram till fantastiska resultat. I tv-programmet Skavlan intervjuades hon om utmärkelsen.

Magnus Henrekson har lanserat en förklaringsmodell till de sjunkande skolresultaten och den låga attraktionsgraden för läraryrket i Sverige, vilken går ut på att konstruktivismen i skolans styrdokument har gett upphov till en rad olika negativa effekter. Men frågan är om modellen bygger på sanning, skriver Frank Bach.

Skolan har allt att vinna på att välkomna psykologi- och hjärnforskarna. Men frågan är om pedagogerna lyssnar.

Lars Mouwitz om ”forskning” – ett begrepp i förvandling. Förr var ledordet ”Forskning för alla”, numera är det snarare ”Forskning av alla”. På gott och ont.

Magnus Hultén svarar Per Kornhall: Att det inte finns tydliga alternativ i skolpolitiken är ett demokratiskt problem och ett problem för skolan, då möjligheterna att lösa skolans utmaningar minskar.

Vem har eller har inte tillträde till debatten? För Guds skull, ta av offerkoftan, sluta att kasta politiskt motiverade invektiv omkring er, och var med och skapa en bra skola för alla! Det skriver Per Kornhall i en replik till Magnus Hultén.

Vad behöver skolan – en självständigt forskningsbidragande lärarkår, eller en kader av omprogrammeringsbara pedagogiska robotar? Björn Kindenberg och Martin Nyman ställer sig frågan om hur lärardriven forskning kan bidra till långsiktig undervisningsutveckling.

Lärarens undervisningskapacitet, kvantitativt som kvalitativt, har varit konstant under lång tid och kan inte ökas till nödvändig nivå. Skolproblemen kan därför bara lösas med modern digital teknik, skriver Lennart Swahn.

De lärare som lyckas bäst är inte bara skickliga didaktiker med goda ämnes­kunskaper. De har också har en särskild förmåga att knyta an till eleverna, något som forskaren Jonas Aspelin kallar relations­kompetens.