Sedan undervisning fick en mer framträdande position i den svenska reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) har lärare i såväl förskola som förskollärarutbildning kämpat med att tolka konceptet. När 2011 års skollag trädde i kraft några år tidigare fick förskolans arbete med normer och värden en starkare ställning. Mot bakgrund av detta blir det intressant…

Charlotta Svonni har i sin forskning undersökt läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet ända fram till 2010-talet.

Vi behöver tala öppet om grundskolans utmaningar och våga ställa krav på eleverna. Det säger forskare Sirkku Kupiainen, med anledning av Svenska Yles granskning av grundskolan i Helsingfors.

2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.

Forskarna Ann-Christin Sollerhed och Jan-Eric Ekberg har lett en nordisk studie kring hur rörelse värderas i förskolemiljön. Studien visar att rörelse värderas lågt samtidigt som ingen tidigare generation har varit lika stillasittande som dagens barn. Utan krav i läroplanen går det inte längre att ta för givet att barn utvecklar den fysik och motorik som…

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.

Istället för att riva upp kursplanerna behöver vi utmana E-kulturens hämmande koppling mellan undervisning och bedömning, skriver Inger Eriksson, professor i pedagogik och docent i didaktik vid Stockholms universitet.

Läroplanerna i fokus är en föreläsningsserie som handlar om aktuella teman i de ändrade läroplanerna och kursplanerna. Föreläsningarna vänder sig främst till dig som är lärare, men de kan även vara intressanta för dig som är rektor eller skolchef.

Nytt namn, ett bredare uppdrag och något mer fokus på risker. Det är resultatet av den ändrade läroplanen för undervisningen i sex och samlevnad som träder i kraft hösten 2022. "Det kan göra jobbet svårare för dem som vill arbeta med friskperspektivet", säger Karin Gunnarsson, docent i pedagogik.

Hur skapar förskolan en lärmiljö som möjliggör för alla barn att vara sig själva och acceptera varandra? I höst har Diamantens förskola och Lindängehus förskola påbörjat ett samarbete med Tillitsverket, där de ska utforska hur leken kan främja våra olikheter och stärka hur både barn och pedagoger relaterar till varandra.

Det här är en inspelning av Skolverkets digitala konferens om de ändrade kursplanerna och läroplanerna som ägde rum den 30 september 2021. Filmen kommer att syntolkas och textas senast den 14 oktober. (webb-tv)