Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019, ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. (webb-tv)

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. (webb-tv)

Nu ska förskolan digitaliseras på allvar. Från och med första juli blir det obligatoriskt att använda digitala verktyg i förskolan.

Synliggör elevernas egna erfarenheter, bygg vidare med upplevelser och verkliga utmaningar kopplat till läroplanen. Så kan lärandet bli meningsfullt för flertalet, skriver Per Dahlbeck är utvecklingspedagog i Malmö stad och universitetsadjunkt på fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, m.fl.

Är det så att läroplanens värdegrund motarbetar sitt syfte att fostra demokratiska individer? Den frågan ställer sig Gustav Borsgård, doktorand i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Umeå universitet.

Paul A. Kirschner och Mirjam Neelen gör en vidräkning med det de kallar pedagogiska reformatorer i skolan, reformatorer som verkar sky den typ av kunskapsinhämtning och faktainlärning deras egen utbildning – och därmed framgång – bestod dem med.

Vad säger erfarenheterna kring att låta elever på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha integrerad undervisning så kallad samläsning? Och vilka förutsättningar behövs för att samläsning ska nå framgång? En spännande tematräff om samläsning på Specialpedagogiska skolmyndigheten i Stockholm diskuterade just detta tidigare i veckan.

Hon får yrsel av läroplanen och vill göra om lärarutbildningen. Filosofen Åsa Wikforss slår ett slag för kunskaper och ger skolan en känga.

Dagens läroplan och undervisning följer inte hjärnans utveckling. Den ställer för höga krav på eleverna för tidigt. Det är en av slut­satserna i boken ­Du nya du fria. Psykologiska perspektiv på barns och ungas kunskapsutveckling och psykiska mående i Sverige, som har getts ut av barn- och ungdomspsykologerna Joni Karlsson och Mikael Schierenbeck.

I en serie bestående av fyra artiklar beskriver Sten Svensson historien bakom dagens kunskapsdebatt. Dagens text startar år 1979, då det fanns en oro för att kunskaperna inte längre stod i centrum i den svenska skolan.