Är det så att läroplanens värdegrund motarbetar sitt syfte att fostra demokratiska individer? Den frågan ställer sig Gustav Borsgård, doktorand i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Umeå universitet.

Paul A. Kirschner och Mirjam Neelen gör en vidräkning med det de kallar pedagogiska reformatorer i skolan, reformatorer som verkar sky den typ av kunskapsinhämtning och faktainlärning deras egen utbildning – och därmed framgång – bestod dem med.

Vad säger erfarenheterna kring att låta elever på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha integrerad undervisning så kallad samläsning? Och vilka förutsättningar behövs för att samläsning ska nå framgång? En spännande tematräff om samläsning på Specialpedagogiska skolmyndigheten i Stockholm diskuterade just detta tidigare i veckan.

Hon får yrsel av läroplanen och vill göra om lärarutbildningen. Filosofen Åsa Wikforss slår ett slag för kunskaper och ger skolan en känga.

Dagens läroplan och undervisning följer inte hjärnans utveckling. Den ställer för höga krav på eleverna för tidigt. Det är en av slut­satserna i boken ­Du nya du fria. Psykologiska perspektiv på barns och ungas kunskapsutveckling och psykiska mående i Sverige, som har getts ut av barn- och ungdomspsykologerna Joni Karlsson och Mikael Schierenbeck.

I en serie bestående av fyra artiklar beskriver Sten Svensson historien bakom dagens kunskapsdebatt. Dagens text startar år 1979, då det fanns en oro för att kunskaperna inte längre stod i centrum i den svenska skolan.

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Debatten om skolans kunskapssyn tycks outtömlig. Men vad är det som hamnar i skymundan när vi diskuterar denna fråga. Malin Ideland frågar sig om det inte är dags att prata om något annat.

Magnus Henrekson har lanserat en förklaringsmodell till de sjunkande skolresultaten och den låga attraktionsgraden för läraryrket i Sverige, vilken går ut på att konstruktivismen i skolans styrdokument har gett upphov till en rad olika negativa effekter. Men frågan är om modellen bygger på sanning, skriver Frank Bach.

Förskolans reviderade läroplan är full av goda värden, visioner och mål. Men de tycks krocka med de förutsättningar många förskolor lever under. Det skriver Magnus Erlandsson, statsvetare och lektor i ledarskap vid Malmö universitet.