Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

Förskolan har blivit än mer digital. I stället för att låta barnen sitta och spela på iPads, används de numera som verktyg i lärandet. Nu kan barnen få bättre förståelse i vad som är på riktigt och påhitt samt ett bättre lärande i språket.

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering. Tidningen Förskolan har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Samhället förändras, världen digitaliseras – och förskolan har fått en ny läroplan som understryker vikten av att barn utvecklar sitt intresse för medier och bekantar sig med ny teknik. ”Den nya tiden” har Therés Åkerblom pratat om i ett par decennier, som föreläsare och författare.

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019, ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. (webb-tv)

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. (webb-tv)

Nu ska förskolan digitaliseras på allvar. Från och med första juli blir det obligatoriskt att använda digitala verktyg i förskolan.

Synliggör elevernas egna erfarenheter, bygg vidare med upplevelser och verkliga utmaningar kopplat till läroplanen. Så kan lärandet bli meningsfullt för flertalet, skriver Per Dahlbeck är utvecklingspedagog i Malmö stad och universitetsadjunkt på fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, m.fl.

Är det så att läroplanens värdegrund motarbetar sitt syfte att fostra demokratiska individer? Den frågan ställer sig Gustav Borsgård, doktorand i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Umeå universitet.

Paul A. Kirschner och Mirjam Neelen gör en vidräkning med det de kallar pedagogiska reformatorer i skolan, reformatorer som verkar sky den typ av kunskapsinhämtning och faktainlärning deras egen utbildning – och därmed framgång – bestod dem med.

Vad säger erfarenheterna kring att låta elever på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha integrerad undervisning så kallad samläsning? Och vilka förutsättningar behövs för att samläsning ska nå framgång? En spännande tematräff om samläsning på Specialpedagogiska skolmyndigheten i Stockholm diskuterade just detta tidigare i veckan.

Hon får yrsel av läroplanen och vill göra om lärarutbildningen. Filosofen Åsa Wikforss slår ett slag för kunskaper och ger skolan en känga.