Studien undersöker hur elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi beskriver och använder assisterande teknik i skolan. Assisterande teknik är olika verktyg som kan överbrygga svårigheter och stödja utvecklingen av färdigheter som att förstå text och att formulera och uttrycka sig i text. 

En studie av högstadieelever i anpassad grundskola visar att eleverna upplever hög delaktighet under läslektioner, men att stödet från vuxna i klassrummet ibland kan begränsa interaktionen mellan eleverna. Genom att använda SPSMs delaktighetsmodell har forskaren analyserat sex läslektioner, där trygghet och individanpassat stöd framhölls som viktiga framgångsfaktorer.

Engelbrektsskolan har inom ramen för ett ULF-projekt valt att fokusera på ord som inte är specifika för ett ämne utan förekommer i alla ämnen. Tillsammans med forskare från Örebro universitet vill skolan utveckla modeller för att kartlägga dessa ord och sedan arbeta övergripande med undervisning som främjar ordförrådet.

A study by the University of Florida Literacy Institute shows significant improvements in reading skills among kindergarten and first-grade students using the UFLI Foundations phonics program.

Allt fler elever i högstadiet och gymnasiet har det tufft med läsningen, men det vill nu forskaren Paula Wiktorell få stopp på. Nu påbörjar hon ett forskningsprojekt med syftet att hjälpa skolor med hur trenden ska vändas.

Lässtrategier kan definieras som medvetna, målinriktade försök att påverka läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och bygga förståelse från text. Det skriver Skolforskningsinstitutet i en översikt som sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget kring hur lässtrategiundervisning kan bidra till förbättrad läsförståelse (2019). 

Elever i mellanstadiet använder skrivande för att lära sig mer om ett ämne men också för att positionera sig bland klasskamraterna. Krav på stavning eller en specifik form kan dock skapa motvilja till att skriva, visar forskaren Magnus Jansson i en avhandling.

Artikeln handlar om lärares reflektioner över språk-, skriv- och läsundervisning för yngre elever. Lärarnas målsättning är att utveckla inkluderande undervisningspraktiker. Deras intention är att förebygga, identifiera och undanröja hinder så att alla elever får förutsättningar att delta och lära i skriftspråkundervisningen.

Att lära sig läsa och räkna hör i början på lågstadiet till grundläggande färdigheter. Vissa elever kämpar med att tillägna sig dessa färdigheter. Forskaren Hanna Lindström-Sandahl har utvecklat och utvärderat specialpedagogiska undervisningsprogram som kan göra stor skillnad för elever som visar tidiga svårigheter med att läsa och räkna.

I årskurs sju utgör skönlitteratur cirka en tredjedel av undervisningstiden i svenska. Men fokus ligger på läsförståelse, inte på litterära genrer och begrepp. Det konstaterar forskaren Anna Nissen som gjort en jämförelse med övriga Norden.

Skönlitteratur får inte reduceras till färdighetsträning för läsning. Det betonar forskaren Louise Almqvist, som har skrivit en avhandling om hur lärare kan använda skönlitteratur i demokratiska samtal om sexualitet och värdegrund.

Tidig läsundervisning behöver både ha fokus på avkodning av bokstäver och ord och stärka barns generella språkförståelse. Redan i förskolan kan pedagogerna lägga en bra grund, som sedan kan utvecklas i förskoleklass och årskurs 1-3. Det säger Tarja Alatalo som forskar om läsundervisning, från förskolan och upp till lågstadiet.