Logopeden Karin Nilsson har i sin avhandling kartlagt vilka förmågor som styr utvecklingen av läsförståelsen hos barn med IF. (s.2)

Universitetsläraren Bibbi Larsliden tyckte att barnböckerna om hållbarhet var alldeles för dystra. Så nu har hon skrivit en egen. – Jag skulle aldrig läsa en bok för förskolebarn som väcker ångest som de inte har, säger hon.

Barn mår bra av att tidigt börja läsa för nöjes skull. Men hur bra? En brittisk studie visar att effekterna är större än man kunnat tro. "Vi blev överraskade av att se hur mycket deras hjärnor utvecklades och hur mycket bättre deras studieresultat blev", säger professor Barbara Sahakian.

Att kunna skriva text med flyt är mer eller mindre svårt för olika elever. I en ny avhandling från Göteborgs universitet undersöks om skrivredskapet tal-till-text, det vill säga att prata in texten som skrivs in av datorn i realtid, kan underlätta skrivandet för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Hur kan en gemensam läsupplevelse bidra till demokratiska samtal och hur kan skolbibliotekarie och lärare samverka för att skapa motivation för lärande? Carin Sandström, fritidshemsutvecklare, och Mathias Larsson, skolbibliotekarie, fick möjlighet att prata om detta i två poddavsnitt som producerades av Högskolan Halmstad. (webb-radio)

Med utgångspunkt i skönlitterära texter och aktuell språkforskning kan elevernas ordförråd både breddas och fördjupas. På Grimstaskolan använder sig högstadieläraren Anna Norlin av strategier som vuxit fram under ett FoU-projekt.

When assistant headteacher Sonja Nunneley wanted to raise reading standards at her school, she turned to research for inspiration.

Litteraturen skal give eleverne mod på og lyst til at handle, mener forsker i børnelitteratur Ayoe Quist Henkel. Hun vil have lærerne til at vende deres undervisning mod verden og gøre børnene langsynede i Løgstrupsk forstand – for det vil hjælpe på børnenes læseglæde.

Elevenes resultater har sammenheng med hvor tilfreds lærerne er, sier dansk skoleforsker.