Microsofts nya verktyg Reading Progress ska hjälpa skolelever att förbättra sina läsfärdigheter. Elever spelar in sig själva när de läser och läraren kan bland annat bedöma noggrannhet, uttal och antal ord per minut.

En av lågstadielärarnas viktigaste utmaningar är läs- och skrivträning. Men hur mycket tid kan man lägga på det? Och hur avgörande är klasstorleken för att det går vägen? Lågstadieläraren Louise Kärrhage ser daglig lästräning som en framgångsfaktor. Men för det behöver hon föräldrarnas hjälp.

Taking notes on readings doesn’t always come naturally to students, and having a framework to follow helps them focus on what’s most important.

Det är mycket upp till den enskilda läraren att ge plats åt läsupplevelser i litteraturundervisningen. Risken finns att elevers litterära kompetens får stå tillbaka i en tid när mätbara resultat premieras.

Results of a 2014 study found that students had better recall when taking notes by hand -- rather than using a laptop -- but researchers have not been able to replicate those findings since, explains Michelle Miller, a psychology professor at Northern Arizona University.

Teachers have long used literature to help students examine their own lives, and that may be more valuable than ever right now.

There’s a powerful academic impact, new research reveals, when students are voracious, voluntary readers.

Kan skolelever förbättra sin läsförståelse med hjälp av artificiell intelligens? Det ska Josefin Karlsson, som nyligen disputerat i pedagogik vid Örebro universitet, ta reda på.

I läsfrämjandets namn anpassas fler barnböcker nu efter nybörjare, med enkla och korta historier. Men de böckerna kan missa målet, enligt forskaren och läraren Katarina Rejman. Hon menar att skolan måste mäta mindre och fokusera mer på lust i läsningen.

Som en del i läsa-skriva-räkna-garantin har Sofielundsskolan arbetat för att ge tidiga insatser till elever kring läsning. Rebecca Rindhagen, Skollogoped på Sofielundsskolan i Malmö, berättar mer i sitt blogginlägg.