Kreativa händer håller hjärncellerna i gång och är en grund för vår civilisation och kultur, enligt professorn och handkirurgen Göran Lundborg. Handskriftens taktila egenskaper – imitation, finmotorik, fokus – är också specialpedagogiska verktyg.

Hur används Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar i det viktiga arbetet med läs-, skriv- och språkutveckling? Vi har pratat med lärare som har använt sammanställningarna Feedback i skrivundervisningen, Läsförståelse och undervisning om lässtrategier samt Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet i sin undervisning.

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Att få små barn att utveckla sitt språk och ­stimulera till läsning är fokus för Bokstart. En satsning som började som ett pilotprojekt i tre städer, men som i Göteborg drivits vidare och vuxit betydligt.

Göteborgsfamiljen Dugajlic besöker ofta det lokala biblioteket. Grunden till läsvurmen lades tidigt via mamma Rebecca, men alla hennes tre barn har dessutom fått besök av ­stadens Bokstart-team.

Varje vecka läser Bokstartare högt för barnen på Lövgärdets öppna förskola i Angered. Igenkänningen är hög – böckerna som Bokstart delat ut till de små hemma finns även här och i områdets andra förskolor.

Traditionellt har högläsning använts som en ­över­gångsaktivitet i förskolan, ett ­lugnande moment. Men i dag är forskare och ­förskollärare överens om att det är en fantastisk pedagogisk metod.

Läsa, lyssna och titta. Bilderboken har alltid funnits med i förskolan, men hur används den? Agneta Edwards berättar om vad som kan hända när barnen möter bilden – och funderar över ­digitaliseringen med högläsning på storskärm.

Tänk om vi fick stanna flödet och gå tillbaka och hämta upp de kunskaper vi tidigare fått eller inte fått. Eller om vi skapade nya möjligheter för att läsa skön- och facklitteratur, skriver Anne-Marie Körling, lärare, föreläsare och författare.

Under lång tid har högläsningen hamnat i bakvattnet, ofta som en övergångsaktivitet, ett lugnande moment. Men nu är dess pedagogiska kraft för läsförståelse återupptäckt.