När barns krigslekar inte tillåts, eller ignoreras, riskerar barnen att distanseras från undervisning och gemenskap i förskola, skola och fritidshem. Barnen går också miste om möjligheter att utvecklas.

– Förutom det grundläggande, att inkludera alla, kan läraren plantera kulturella redskap i leken och exempelvis lägga till att skrivande eller räknande blir en förutsättning för att leken ska fortsätta, säger Niklas Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet som forskat om vilka förutsättningar som krävs för att använda lek i förskolans undervisning.

Ett ökat engagemang och ett mer lustfyllt sätt att lära. Det är de främsta vinsterna med lekresponsiv undervisning, enligt förskoleläraren Therese Jonsson.

Vilken roll lek ska ges i förskolan har varit i fokus för forskning inte minst sedan undervisning infördes som begrepp i förskolans uppdrag. Bland forskare och lärare går en skiljelinje mellan att införliva undervisningen i leken, med vuxna som deltagare, och att inte använda barns lek för syften utanför leken självt.

Forskere og lærere advarer mot forslag om å innføre lekbasert læring i barnehager, skole og SFO.

This study used a playful approach to listen to children's voices about play spaces in their primary school.

Som kognitionsvetare är Peter Gärdenfors expert på hjärnan och hur den fungerar – men det är kroppens behov han lyfter fram. ”Är kroppen med så lär du dig bättre”, säger han. ”Men skolans struktur begränsar motivationen.”

Artikeln presenterar en studie där lärare i förskoleklass, tillsammans med forskare, inkorporerar lek i undervisningen. Som teoretiskt perspektiv används Lekresponsiv undervisning, där lärare och elever växlar, i kommunikationen, mellan vedertagen kunskap (som är), fantasi (som om) och prospektivt tänkande (tänk om).

Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet. "Upplever barnen att det blir för mycket skola på fritids vill de inte vara kvar", säger hon.

I en ny undersøgelse finder danske forældre sammenhæng mellem deres børns trivsel, og hvor meget de leger. Men legen er samtidig under pres.

I forskningsprojektet "Den lekfulla staden social hållbarhet och gröna förlängda skol- och förskolegårdar" undersöker månandens forskare, Sara Frödén, lekmiljöer ur ett socialt hållbarhetsperspektiv med särskilt fokus på jämställdhet. Forskningen visar att gröna miljöer gynnar olika former av lek, är mer utmanande och inkluderar fler än lek på en traditionell skolgård.

Hur gör man leken till en del av undervisningen? Ordna inte bara organiserade lekar, bejaka också barns spontana initiativ till lek. Och hjälp dem att vidareutveckla lekarna. Det menar Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling som forskat om hur man kan arbeta ”lekresponsivt”.