Utbildningsklyftan mellan stad och landsbygd har vuxit sig allt större under de senaste decennierna och elever i glesbygd uppvisar i genomsnitt sämre skolresultat än sina jämnåriga i städerna. Vad som driver denna utveckling är fortfarande oklart, men nu undersöker forskare för första gången hur elever påverkas av sina klasskamrater över tid.

I sin ph.d.-afhandling bekræfter Rasmus Henriksen Klokker, at de danske grundskoler i høj grad er præget af såkaldt ‘lærersortering’, hvor lærere med høje karakterer fra læreruddannelsen i høj grad underviser på skoler i socioøkonomisk stærke områder.

Varför har killar svårare att engagera sig i bildämnet? Det är en fråga som Lova Palmér, bildlärare och samverkansdoktorand vid Göteborgs universitet, vill fördjupa sig i. Hon forskar om genus, likvärdighet och visuella metoder samtidigt som hon undervisar på en högstadieskola i Kungälv.

White pupils from low-income families in England start secondary school with far lower levels of enthusiasm or effort than other ethnic groups, according to new research.

Vi finner att bidraget tydligt har ökat lärartätheten bland skolhuvudmän med svag socioekonomisk elevsammansättning. Resultaten ger dock inget klart stöd för att denna resursförstärkning har lett till att skolhuvudmän med socioekonomiska utmaningar i genomsnitt har knappat in på övriga skolhuvudmän vad gäller resultat på nationella prov i svenska och matematik. (pdf)

Kunskapsbidraget har gett fler lärare i skolor där många elever har en svag socioekonomisk bakgrund. Det har däremot inte förbättrat elevernas resultat på de nationella proven, visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

In this paper we analyse the hierarchical field of schools across the United Kingdom during the transition to university and suggest that there are five socially distinct clusters of schools. (pdf)