Hur ser relationen mellan digitalisering och likvärdighet ut? Anna-Lena Godhe, professor vid Jönköpings University, hjälper i en film till att reda ut det hela. (webb-tv)

Svensk politik saknar visioner om hur skolan skulle kunna organiseras och styras till samhällets och demokratins bästa – bortom skolmarknadens destruktiva spiral mot avgrunden, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Det finns stora skillnader mellan tjejers och killars livsvillkor, särskilt när det gäller risken för tjejer att bli utsatta för sexualiserade former av trakasserier och olika former av kränkningar och våld. Det visar ny forskning från Mittuniversitetet.

Ett aktivt och medvetet jämställdhetsarbete i konkreta undervisningssituationer kan bidra till flickors och pojkars lika möjligheter och villkor till lärande och utveckling, visar en ny översikt från Skolforskningsinstitutet.

I en studie från Linköpings universitet har forskarna granskat hur Utbildningsdepartementets förslag på revidering av examensmålet om specialpedagogik togs emot av högskolor och universitet.

Fem lärosäten kraftsamlar nu för att ta fram ny forskning om hur skolor och förskolor med stora utmaningar ska kunna ge alla barn en likvärdig utbildning. Men redan i höst kommer seminarium att ges utifrån den forskning som redan finns.

Många skolor får det allt svårare att skapa de förutsättningar som krävs för att alla elever ska nå utbildningsmålen. Stockholms universitet startar nu tillsammans med fyra andra svenska lärosäten en forskningssatsning med fokus på skolverksamheter med stora utmaningar.

Ämnet för Josefin Nilssons avhandling är högaktuellt idag. I avhandlingen får man en djupare förståelse för den komplexitet som präglar kompetensutveckling och lärares didaktiska förändringsprocesser, inte minst i relation till arbetet att stärka likvärdigheten för nyanlända elever.

Ämnesspråket i idrott och hälsas kursplaner är vagt, liksom i läromedlen. Särskilt gällande språket i hälsodelen. Konsekvensen kan bli ett snedvridet ämne som påverkar både likvärdighet och ämnes­innehåll, enligt ny forskning.

Förskolläraren och specialpedagogen Git Blomberg vid Jönköping university har undersökt vilka förutsättningar som finns för barns utveckling och lärande i förskolan, vilka barn som behöver särskilt stöd, och hur förskollärare och rektorer ser på detta (s.14).

I den här rapporten, skriven av skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, presenteras forskning från USA, England och Chile som finner att skolor som använder No Excuses-modellen ofta lyckas mycket väl kunskapsmässigt. (pdf)

Der er himmelvid forskel på PPR-psykologens opgaver på en skole med resursestærke forældre versus en skole med lav socioøkonomi, viser et speciale fra to tidligere psykologistuderende. Nu arbejder de selv i PPR og er opmærksomme på lærernes normalitetsbegreb.