Ett screeningsverktyg för att tidigt upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter finns nu tillgänglig för Stockholms stads grundskolor. Tester för att upptäcka detta har tidigare tagit upp emot en halv dag per elev, men med screeningen tar det två minuter.

Läsplattor och mobiler med appar, applikationer, kan vara till stor hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det har forskaren Emma Lindeblad kommit fram till.

Allt för många elever brottas med läs- och skrivsvårigheter. Skolans utmaning är att upptäcka dessa problem i tidig ålder. Ett nytt forskningsbaserat verktyg kan användas för att screena alla elever i årskurs 1–4 för läs- och skrivsvårigheter.

"Det är väldig tydligt att de små skillnaderna man har i språkstarten, där flickor är bara lite, lite bättre, förstoras med en svag läsundervisning", säger Martin Ingvar, professor i integrativ medicin KI, i måndagens Aktuellt.

För fem år sen stod läraren Camilla Edvardsson-Lundmark inför en klass som mer eller mindre vägrade läsa.

Att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande textarbete med bedömning innebär såväl möjligheter som svårigheter i skolundervisningen. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Hundar ska hjälpa Uppsalabarn att lära sig läsa. Till exempel kan hunden följa elevens finger när den läser och på så vis känns det som att även hunden hänger med i berättelsen.

Elever med läs- och skrivsvårigheter mår precis lika bra och har inte sämre självbild än andra barn och ungdomar i samma ålder. Det visar ny forskning från Linnéuniversitetet.

Lärarutbildare och universitetslektor i läs- och skrivutveckling, som spänt inväntar resultatet av den internationella studien Pirls, som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4. Pirls redovisas den 5 december.

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.

En ny studie från Karlstads universitet visar att det finns allvarliga kvalitetsbrister i de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9. I praktiken visar studien att osäkerheten i provet är såpass stor att elevernas provresultat inte utgör en tillförlitlig grund för betygssättning i ämnet.

Personalen upplevde att de barn som behövde mest vuxenhjälp fick minst. Då förändrade skolan sitt arbetssätt. Eleverna lär nu känna varandra bättre och anpassningarna är inte utpekande.