This paper examines teachers' perspectives on how socio-economic disadvantage and post-pandemic pressures shape children's access to nature and how this relates to their beliefs about outdoor learning. It explores the gap between perceived benefits for disadvantaged pupils and what current UK education structures allow teachers to provide. (pdf)

Varför är naturbaserade lekmiljöer viktiga och hur kan de skapas för barn på urbana förskolor och skolor? Fredrika Mårtensson, miljöpsykolog och forskare vid SLU, har studerat utemiljöns betydelse för hälsa och utveckling sedan 90-talet. 

Barnehageansatte har stor tro på naturlek, men undervurderer sin egen rolle i leken, viser doktorgrad.

För marsvin finns lagkrav på hur stor yta de ska ha – men inte för barn. I ett pilotprojekt undersöker forskare rättsfall som prövar barns utemiljö vid förskola och skola.

Ida, 9 år, och hennes klasskamrater på Ekenässjöns skola i Vetlanda kommun har bytt klassrum mot skogsglänta i ett nytt forskningsprojekt på Linnéuniversitetet. "I stället för att sitta runt ett bord och läsa kan man likaväl sitta runt en gran", säger Hans Andersson, rektor.

Naturbarnehagar har fått aukande popularitet både i Norden og internasjonalt. I denne artikkelen blir vilkår for danning i naturbarnehagen undersøkt. Danning har fått aukande fokus i barnehagen sitt mandat og kan knytast til barns utvikling som sjølvstendige borgarar i demokratiske fellesskap (pdf).

Idag saknar förskolor i både större och mindre städer i allt större utsträckning lämpliga utomhusmiljöer för sina dagliga utomhusaktiviteter. Artikeln visar hur relationen mellan förskolors sociala och rumsliga förutsättningar och stadsrummets krympande öppna ytor för barns lek, umgänge och rekreation blottlades och ställdes på sin spets under covid-19-pandemin. (pdf)

Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.

This article focuses on how inner-city preschools in Stockholm that do not have their own preschool yards, or only have a small enclosure, organise and perform everyday outdoor activities in a dense urban environment. (pdf)